Antikorruptionskandidaten Bernardo Arévalo fick 58 procent av rösterna i den avgörande valomgången i augusti och vann därmed klart mot den före detta presidenthustrun Sandra Torres, som leder landets största parti och som kom tvåa även i presidentvalen 2015 och 2019.

Tiden efter valet har varit stökig med flera juridiska förvecklingar, bland annat ett försök att förbjuda Arévalos mitten-vänsterparti Frörörelsen och flera försök att få honom själv åtalad.

Arévalo har lett flera demonstrationer, senast i huvudstaden i torsdags, och räknar fortfarande med att tillträda som president den 14 januari, trots åklagarnas framstöt på fredagen.

Domstol säger nej

I detta har han också stöd av högsta valdomstolen. Domstolens ordförande Blanca Alfaro svarade direkt på åklagarnas krav och förklarade att valresultatet inte går att ändra. Allt annat vore ett brott mot författningen, sade hon enligt tv-bolaget ABC.

Domstolen har tidigare också blivit en måltavla för försöken att stoppa Arévalos tillträde. Nyligen flydde fyra av domarna landet sedan kongressen beslutat att häva deras immunitet mot åtal i ett ärende om upphandling av mjukvara till datorer.

”Demokratiskt haveri”

Arévalo får också tungt utländskt stöd från de amerikanska staternas samarbetsorganisation OAS.

”Försöket att ogiltigförklara detta års allmänna val innebär den värsta formen av demokratiskt haveri och representerar politiskt bedrägeri gentemot folkets vilja”, skriver OAS som går så långt som att anklaga åklagarmyndigheten för ett ”kuppförsök”,

65-årige Arévalos pappa var själv landets president i mitten av 1900-talet, men han har ändå kunnat framställa sig som en obefläckad outsider. Han har ägnat sitt yrkesliv åt diplomati och konfliktlösning och gav sig in i politiken så sent som 2017.