Migrationsavtal skapar politisk kris i Mali

Uppdaterad
Publicerad

Migrantströmmarna över Medelhavet ökar igen och många kommer numera till Europa genom Mali. Något EU vill sätta stopp för genom att sluta avtal med flera afrikanska länder, men avtalet med Mali har väckt protester i landet där många är helt beroende av pengar som anhöriga skickar hem.

Familjen Djikime i Malis huvudstad Bamako får 24.000 kronor i månaden av sina arbetande släktingar i Europa. Det är ett gigantiskt belopp i ett av världens fattigaste länder. Det räcker till att försörja fyra fruar, en bror och tio barn, de har ett nytt hus, platt-tv, smartphones, motorcyklar och råd att skicka barnen till skola. Deras makar har varit borta i över tio år, de kommer bara hem en gång om året. Men nu råder stor oro i familjen. 

EU försöka stoppa strömmen av migranter från Afrika till Europa genom att sluta avtal med länderna de kommer ifrån. Västafrikanska Mali var före jul det första landet att ingå en överenskommelse med EU. Enligt överenskommelsen med EU ska Mali få betalt för att skärpa sina gränskontroller och säkerhetstjänst och förbinder sig att ta tillbaka papperslösa migranter. Sen står bland annat Etiopien, Niger och Senegal på tur. 

Men när innehållet i avtalet blev känt i Mali utbröt en inrikespolitisk kris.

– Det är ett enormt svek av regeringen, vi behöver pengarna som våra släktingar skickar hem, säger Kalilou Djukime. Hur kan vår regering gå med på ett avtal med EU som innebär att man stoppar dem som vill ge sig iväg?

Stor del av statsbudgeten

Våldsamma protester ägde rum i huvudstaden Bamako. Nästan varje malisk familj har en släkting som flytt Mali och som skickar hem pengar. En fjärdedel av landets befolkning beräknas befinna sig utomlands. De pengar som fem miljoner malier skickar hem uppskattas motsvara 15 procent av Malis statsbudget.

Nu försöker Malis regering backa och hävda att det bara är ett utkast till överenskommelse man slutit med EU. Mali ska få 3 miljarder euro i utbyte för att samarbetar med EU kring gränsskydd. Man har till exempel förbundit sig att skicka maliska poliser till Europa som ska hjälpa rättsväsenden på plats att identifiera papperslösa malier så att de kan skickas hem igen.

EU ska också bidra med initiativ för att skapa jobb åt unga i Mali, nåt som möts med skepsis här eftersom korruptionen inom staten är utbredd. Ingen tror att EU:s pengar kommer att skapa några riktiga jobb.

Början på migrantströmmen

EU-kommissionen har hotat Mali med bantat bistånd om de inte samarbetar. Människorättsorganisationer i Europa har kritiserat EU-kommissionens plan att ingå avtal med arkaiska länder och menar att EU försöker köpa utveckling för att hejda migrantströmmarna. Men det som blir tydligt på plats här i Mali är att EU:s migrationskris är lika mycket Afrikas kris, här samverkar klimatkris, fattigdom och terrorgruppers utbredning till att skapa en komplex och svårlöst situation. 

Mali är efter statskuppen 2012  till stora delar ett laglöst land och på senare tid går migranströmmarna till Europa igenom Mali till Libyen och Medelhavet. Enligt samstämmiga bedömningar ser vi bara början på migrantströmmen från länder i Afrika söder om Sahara , unga människor på jakt efter ett bättre liv. 

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.