Det var i ett, inför valdagen, jämnt opinionsläge som vallokalerna slog upp dörrarna för de franska väljarna under söndagsmorgonen. De första rapporterna tyder på ett lägre deltagande i dagens första valomgång än i parlamentsvalet 2017, skriver Libération. Vid lunchtid hade 18,43 procent av fransmännen röstat, jämfört med 19,24 procent vid lunchtid i den första valomgången 2017.
59-årige Alain Mendez är en av dem som har valt att inte rösta på söndagen.
– Jag röstade taktiskt i presidentvalet och det förändrade ingenting. Så i dag jobbar jag hellre i trädgården och lagar mat till mina barnbarn, säger han till nyhetsbyrån AFP:s reporter på ett kafé i Toulouse.
Den 40-årige ingenjören Arnaud säger till AFP att många fransmän verkar tycka att parlamentsvalen inte är så viktiga – men han håller inte med.
– Om presidenten inte vinner majoritet kan han inte få någonting gjort, säger han vid en vallokal i centrala Paris.
Två omgångar
Parlamentsvalet hålls i två omgångar, där endast ytterst få brukar bli valda direkt i de 577 enmansvalkretsarna. Klart vanligast är i stället en avgörande omgång mellan de två främsta kandidaterna och eventuellt övriga som fått tillräckligt stort antal röster. Det tenderar att gynna mittenlutande partier.
Kan bli premiärminister
Macrons allians tros landa på mellan 250 och 300 mandat, enligt de senaste uppskattningarna från Ipsos och konkurrenten Ifop.
Nupes – som samlar Jean-Luc Mélenchons vänsterparti FI, miljöpartiet EÉLV, socialistpartiet PS och gamla kommunistpartiet PCF – tros hamna på 175 till 230 mandat. Därefter följer högerpartiet LR på 20 till 55 mandat, mot 20 till 50 för Marine Le Pens Nationell samling (RN).
Skulle Mélenchon lyckas med sin allians blir han sannolikt premiärminister och en broms för Macrons politik, exempelvis planen att höja pensionsåldern och ge skattelättnader.