Massiva attacker mot Ukraina – detta har hänt

Uppdaterad
Publicerad

Döda och skadade har rapporterats efter måndagens ryska attacker mot Ukraina. Explosioner har skakat ett flertal ukrainska städer, däribland huvudstaden Kiev. Detta vet vi om attackerna hittills:

I vilka städer har attackerna inträffat?

Under natten till måndagen ska explosioner ha inträffat i städerna Dnipro och Zaporizjzja. Under måndagsmorgonen ska även bland andra Zjytomyr, Chmelnitsky, Ternopil, Lviv, Ivano-Frankivsk, Sumy Charkiv och huvudstaden Kiev ha beskjutits. Totalt påstås Ryssland under måndagsdygnet ha avfyrat över 80 kryssningsrobotar, som kan användas mot mål hundratals mil bort. Minst 40 robotar ska ha skjutits ned av ukrainskt luftvärn.

Hur har städerna påverkats av attackerna?

I flera av städerna har civil infrastruktur skadats. I Lviv i västra Ukraina har stora delar av mobilkommunikationen slagits ut. Delar av staden är också utan el och varmvatten, skriver stadens borgmästare Andrij Sadovyj på Twitter.

I Charkiv har kritisk infrastruktur drabbats. Även här uppges vatten- och strömförsörjningen ha slagits ut.

Byggnaden som inrymmer Tysklands konsulat i Kiev träffades i en av attackerna, uppger Tysklands utrikesminister för nyhetsbyrån Reuters. Konsulatet har dock inte använts sedan Ryssland inledde anfallskriget mot Ukraina i slutet av februari. Det är ännu oklart om någon har skadats i den attacken.

Här är de ukrainska städer som attackerats under natten mot eller tidig morgon 10 oktober. Foto: Foto: SVT Grafik

Vad finns det för uppgifter om döda och skadade?

Explosionerna i landet har krävt flera liv och många har skadats. Enligt Anton Gerashchenko, rådgivare till den ukrainske inrikesministern, har minst fem dödats och tolv skadats i attackerna mot Kiev. Totalt ska minst 11 ha dödats och 64 skadats, enligt landets statliga räddningstjänst, rapporterar Reuters.

Vad säger Ryssland?

Strax innan attackerna inleddes publicerades en intervju med den tidigare ryske presidenten Dmitrij Medvedev av den ryska statskontrollerade nyhetsbyrån Tass. I intervjun säger han att attackerna var det enda svaret efter helgens explosion på Kertjbron på Krimhalvön – som Ryssland hävdar att Ukraina ligger bakom.

Senare på måndagen bekräftade Rysslands president Vladimir Putin att attackerna var en kontring efter brosprängningen som han kallar för en ”terrorhandling”, rapporterar Reuters.

Vad säger Ukraina?

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj skriver på meddelandeappen Telegram att ”De (Ryssland) försöker förgöra oss och radera oss från jordens yta”. 

Landets utrikesminister Dmytro Kuleba fördömer de ryska attackerna. ”Putins enda taktik är terror mot fredliga ukrainska städer. Det här är hans svar mot alla som vädjar till honom om att tala om fred: Putin är en terrorist som talar med missiler”, skriver han på Twitter.

Ukraina uppger att 83 ryska missiler har avfyrats hittills. Av dem har 43 skjutits ned av ukrainsk militär, rapporterar Sky News.

Hur reagerar omvärlden?

Omvärlden reagerar med chock och avsky på måndagens massiva ryska robotattacker mot Ukraina. Attackerna på civila utgör krigsbrott, enligt både EU och Polen.

Polens utrikesminister menar att raketattackerna är ”en barbarisk handling och ett krigsbrott”. Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg fördömer attackerna och skriver att ”Nato kommer att fortsätta att stödja det modiga ukrainska folket att slå tillbaka mot Kremls aggression”.

Sveriges utrikesminister Ann Linde (S) är ”förskräckt över de fortsatta massiva ryska attackerna mot civila mål i ukrainska städer, inklusive Kiev”.

Samtidigt uppger Belarus ledare Alexander Lukasjenko att Belarus och Ryssland ska sätta in en gemensam militär insatsstyrka som svar på vad han kallar för ökade spänningar vid landets västra gränser, rapporterar Reuters med hänvisning till den belarusiska statliga nyhetsbyrån Belta.

Enligt Lukasjenko började de båda länderna mobilisera det gemensamma förbandet för två dagar sedan, strax efter explosionen på Krimbron.

Fyra luftvärnsystem av typen IRIS-T SLM kommer att levereras till Ukraina från Tyskland under de kommande dagarna, uppger den tyska försvarsministern Christine Lambrecht enligt Reuters.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.