90 procent av det statliga tågbolaget SNCF:s snabbtåg- och regionala avgångar har ställts in, liksom 30 procent av flygbolaget Air Frances inrikesavgångar. Upp till tjugo procent av landets skolor håller stängt under torsdagen, och elva av sexton tunnelbanelinjer i Paris är stängda.
Stora delar av Frankrike står stilla under den nu inledda masstrejken. Fackförbund har varslat om att den riskerar att bli långvarig och kan komma att pågå fram till jul.
Anledningen? President Emmanuel Macrons mycket kontroversiella pensionsreform.
Universellt system
Kostnaden för Frankrikes allmänna pensionssystem motsvarar 14 procent av landets BNP, enligt nyhetsbyrån Reuters. Det gör systemet till ett av de dyraste i världen.
Att reformera det i grunden var ett av Emmanuel Macrons främsta löften inför presidentvalet 2017 och i oktober lanserades planerna på att inleda det mödosamma arbetet.
Reformen innebär bland annat att olika pensionstabeller – i dag 42 till antalet, med olika nivåer av förmåner beroende på om anställningen varit inom offentlig eller privat sektor – sammanfogas till en enda, universell mall.
De strejkande fackförbunden, som hävdar att förslaget riskerar att missgynna flera grupper, har lovat att hålla ut tills alla planer på reformer slopas.
– Macron är arbetsgivarnas president. Den här reformen är en förklädd gåva till dem, säger Benjamin Amar, talesperson för Frankrikes näst största fackförbund Allmänna arbetarkonfederationen (CGT) till tidningen The Local.
Pensionskriget
Strejken kan komma att pågå i veckor och dess omfattning bli historisk, uppskattar tidskriften Forbes – kanske i paritet med den som lamslog Frankrike 1995.
Även då var det pensionsreformer som spökade, föreslagna av den dåvarande premiärministern Alain Juppé.
Juppé höll fanan högt i veckor, trots att de två största fackförbunden bröt tradition genom att samordna sig för maximal effekt. I nästan en månad stod Frankrike i det närmaste stilla. Bara fem procent av kollektivtrafiken var i bruk och den 12 december deltog över två miljoner människor i en landsomfattande protestmarsch, enligt Le Parisien.
Alain Juppé och president Jaques Chirac backade till sist från förslaget.
Försöken att reformera pensionssystemet som helhet lades på is, och det förödmjukande nederlaget tycktes tjäna som en läxa för deras efterträdare som behandlat frågan med bomullsvantar.
Macron står fast
Men president Emmanuel Macron, vars nära tre år vid makten efter hand kantats av ilskna demonstranter iklädda gula västar över hela landet, vacklar inte.
Under en presskonferens i sin hemstad Amiens den 22 november kallade president Macron det franska samhället ”alltför negativt”, och kritiserade ospecifikt fransmän som tar ”varje tillfälle i akt att bringa oordning” i samhället, enligt den franska tv-kanalen C News.
Regeringen har upprepade gånger lovat att sjösätta reformen, strejk eller inte.
Fakta: Därför strejkar Frankrike
Frankrike har ett komplicerat allmänt pensionssystem som tar hänsyn till var en person har jobbat, och främst om personen varit offentliganställd eller privatanställd. För detta finns 42 olika uträkningstabeller. Systemet har gynnat offentliganställda, som bland annat har fått sin pension uträknad på grundval av de sex sista månaderna i karriären (då lönen vanligtvis är högst). För privatanställda har pensionen räknats ut under de 25 högst betalda åren.
Offentligt anställda har också kunnat pensionera sig så tidigt som vid 52 års ålder. För privatanställda är pensionsåldern 62.
Enligt reformen ska all statlig pension bestämmas med hjälp av ett poängsystem som baseras på samtliga arbetade dagar under en professionell karriär.
Arbetstagare som kritiserar reformen menar att de kommer att få mindre pengar på fickan efter pensionen, och strejkande fackförbund hävdar att den universella pensionsmodellen gör så att de förlorar kontroll över pensionssystemet inom den egna sektorn.
Källa: Reuters