Totalt är de 6,1 miljoner. De som inte får rösta trots att de är amerikanska medborgare och myndiga.

En del av dem sitter i fängelse men uppskattningsvis har fler än hälften: 3,1 miljoner helt avtjänat sitt straff, enligt The Sentencing project, en organisation som arbetar för att förändra lagarna.

I många av USA:s delstater är dömda nämligen förbjudna att rösta, inte bara i fängelset utan även när de till exempel är villkorligt frigivna. I några stater kan dömda bli av med rösträtten på livstid – trots att de helt avtjänat sitt straff.

Avgörande fråga i Florida

Inför valet har dömdas rätt att rösta seglat upp som en het fråga.

Inte minst för att några av staterna som har de allra hårdaste lagarna, till exempel Florida, Iowa och Virginia också är vågmästarstater, något som har väckt frågan om hur valutgången påverkas av att så många inte får rösta.

I Florida skulle de uteslutna rösterna till och med kunna avgöra hela valet. Visserligen skulle antagligen deltagandet vara lägre bland de dömda om de faktiskt fick rösta, men läget är väldigt jämt och då skulle några få röster vara tillräckligt för att påverka utgången.

När Florida röstade i presidentvalet år 2000 vann George W Bush över Al Gore med endast 537 röster. Antalet dömda som avtjänat sitt straff, men som inte fick rösta, var då 600.000.

Men hur skulle då valresultatet kunna påverkas om de som i dag inte får rösta, faktiskt fick det?

Svaret kan såklart ingen veta med säkerhet. Men forskning pekar mot att det är Demokraterna som missgynnas mest av de strikta reglerna i till exempel Florida, eftersom de har större stöd i grupper som är överrepresenterade bland fängelsedömda, bland andra svarta och låginkomsttagare.

Var femte afroamerikan får inte rösta i Florida

Bland svarta i USA får 1 av 13 inte rösta – det är fyra gånger fler än bland befolkningen i stort. I Florida utesluts hela 21 procent – alltså mer än en femtedel – av alla myndiga afroamerikaner.

Den snedvridna fördelningen har spätt på debatten om rasism och diskriminering inom rättssystemet i USA. De senaste åren har rörelsen Black Lives Matter växt och även om det framförallt har handlat om protester mot polisbrutalitet så har överrepresentationen av svarta i landets fängelser och bland dem som fråntagits rösträtten har också varit en del av debatten.

Snattare kan bli av med rösträtten

USA är bland de striktaste länderna i världen när det gäller att ta ifrån kriminella rätten att rösta, även efter avtjänat straff.

I många länder har debatten snarare handlat om huruvida fångar ska få rösta under tiden de avtjänar sitt straff. I Europa är fångar förbjudna att rösta i Storbritannien, Bulgarien, Estland, Georgien, Ungern och Ryssland.

Frågan splittrar presidentkandidaterna

Hillary Clinton har aktivt arbetat för att ge dömda rätt att rösta.

– När du har tagit ditt straff och tagit ett steg i rätt riktning så borde du kunna få rätt att rösta och behandlas likvärdigt, sade hon 2015.

Donald Trump har däremot anklagat Virginias guvernör för att försöka fiffla när denne ville ge rösträtt till 200.000 före detta kriminella.

– De vet att de kommer rösta på Demokraterna och att det kan avgöra. Det är så vårt vidriga och oärliga politiska system fungerar, sade Trump i våras.

Desmond Meade är av de tidigare dömda som inte får rösta. Se när SVT träffade honom i Florida: