För två månader sedan fick Towana Looney från Alabama en grisnjure inopererad, och i lördags nådde både hon och vetenskapen en milstolpe genom att bli den första personen att överleva mer än två månader med ett grisorgan.
– Om du såg henne på gatan skulle du aldrig ana att hon är den enda personen i världen som bär på ett fungerande grisorgan, säger Dr. Robert Montgomery vid NYU Langone Health, som utförde Looneys transplantation, till AP.
Problem med njuren efter donation
År 1999 donerade Towana Looney en njure till sin mamma, men senare i livet drabbades hon av högt blodtryck på grund av graviditetskomplikationer, vilket skadade hennes kvarvarande njure. Till slut slutade den att fungera, något som är mycket ovanligt bland levande njurdonatorer, rapporterar AP.
Hon tillbringade åtta år i dialys innan läkarna konstaterade att hon sannolikt inte skulle få ett donerat organ, eftersom hon hade utvecklat höga nivåer av antikroppar som var ovanligt benägna att attackera en annan mänsklig njure. I november 2024 genomgick hon xenotransplantationen, men ingen visste då hur en person med så höga antikroppsnivåer skulle reagera.
Ungefär tre veckor efter operationen började hon visa tecken på organavstötning, tecken som man hade lärt sig att känna igen tack vare ett experiment 2023 där en grisnjure fungerade i 61 dagar i kroppen på en avliden man som donerats för forskning.
Läkaren Robert Montgomery berättar för AP att de lyckades behandla Looney och att det sedan dess inte har funnits några tecken på avstötning.
Utförs inte Sverige
Xenotransplantationer utförs för närvarande inte i Sverige, men 2022 publicerade Statens medicinsk-etiska råd (SMER) ett yttrande om ämnet. De skrev: ”Framtiden för xenotransplantation är svår att förutsäga, men det är möjligt att det kommer att finnas intresse för att bedriva sådan forskning och behandling i Sverige.”
Rådet betonade också vikten av att driva forskningen framåt, men endast under etiskt godtagbara former. De framhöll behovet av en förnyad samhällsdebatt om xenotransplantation och underströk att ett adekvat regelverk måste vara på plats innan några försök med xenotransplantation kan genomföras i Sverige.
Xenotransplantation
Xenotransplantation innebär att forskare genmodifierar grisar för att deras organ ska bli mer kompatibla med människokroppen. Denna typ av transplantationer har fått ökad uppmärksamhet och utveckling på grund av den akuta organbristen.
I USA väntar över 100 000 människor på organtransplantationer, främst njurar, och många av dem avlider innan de får ett organ, skriver AP.
I nuläget utförs transplantationer från grisar endast under särskilda omständigheter för personer utan andra behandlingsalternativ, med godkännande från den amerikanska livsmedels- och läkemedelsmyndigheten (FDA). Endast fyra personer har genomgått en sådan transplantation—två med hjärtan och två med njurar—och ingen av dem har överlevt längre än två månader.
