Den obligatoriska slöjan är en av Irans mest omstridda fråga. Foto: AP/TT

Moralpolis i Iran väcker ilska

Uppdaterad
Publicerad

En video föreställande en kvinna som blir slagen av Irans så kallade moralpolis har väckt ilska bland befolkningen. Och än en gång har debatten om den obligatoriska slöjan eldats på.

Videon som det just nu talas mest om i debatten om Irans obligatoriska slöjan, föreställer en kvinna som blir slagen av ett par kvinnliga moralpoliser. Hon har inte tagit av sig slöjan i protest, utan hon är enligt poliserna inte tillräckligt täckt för att vistas utomhus, rapporterar bland annat nyhetsbyrån AP.

I videon kan man höra kvinnan vädja att de ska sluta. En av poliserna tar strypgrepp på henne. ”Varför slår ni mig? Ni har förstört oss i 30 år”, skriker kvinnan, lika mycket ilsket som uppgivet.

Irans mest omstridda fråga

Slöjan är en av Irans mest omstridda frågor och befolkningen är splittrad. Enligt en undersökning från 2014, som publicerades i början av februari i år, är nästan 50 procent av Irans befolkning emot den obligatoriska slöjan, skriver New York Times.  

Att protestera mot slöjan är egentligen inget nytt för iranierna. I nästan 40 år har kvinnor tvingats täcka håret och leva efter regler om vad som anses vara anständig klädsel. Det gäller både kvinnor och män. 

I snart 40 år har kvinnor i Iran varit tvungna att bära slöja. Foto: AP/TT

Under de senaste decennierna har det åtminstone i storstäderna skiftat en hel del på hur kvinnor klär sig. Slöjorna täcker allt mindre hår. Slöjorna är mindre, sminket hårdare och naglarna målade. 

”En utländsk konspiration”

Myndighetspersoner av olika rang har kommenterat händelsen. På inrikesministern Abdolreza Rahmani Fazlis beordran har en utredning inletts, skriver Al Jazeera. Moralpolisen som tog strypgrepp på kvinnan i fråga ska ha tagits ur arbete medan händelsen utreds. 

Och medan den reformvänliga presidenten Hassan Rohani fördömer polisens agerande så finns det konservativa som viftar bort händelsen som en utländsk konspiration, skriver nyhetsbyrån AP.

Revolutionsgatans flickor

Innan 2017 blev 2018, när vinterprotesterna i Iran var i full färd med att spridas i landet, ställde sig en kvinna på ett elskåp på Revolutionsgatan i Teheran. Hennes långa svarta hår hängde fritt längs med hennes rygg. Sin obligatoriska slöja, höll hon på en pinne framför sig. 

Kvinnan blev en symbol för protesterna som kom att handla om missnöjet mot tillvaron, mot politikerna, de höjda matpriser, den höga arbetslösheten och den svaga ekonomin. Och liksom tusentals andra, greps även hon. 

I solidaritet med kvinnan spreds bilder och videor som en löpeld i sociala medier. Under parollen Revolutionsgatans flickor (eller döttrar) protesterade både kvinnor och män – i olika åldrar och städer så här. 

Och det fortsatte efter hennes frisläppande och fortsätter än i dag, flera månader efter. 

Arkivbild från vinterprotesterna i Iran där demonstranter möttes av tårgas. Foto: AP

”De skapar historia”

Masih Alinejad har grundat sidan My Stealthy Freedom – min frihet i smyg – och trotsat slöjlagen genom olika kampanjer på sociala medier. Alinejad startade sidan 2014 och den har nu över en miljon som gillat och följer. Det var hon som spred videon på kvinnan och moralpoliserna.

– Ibland känner jag skam. För jag är trygg här medan kvinnorna i Iran riskerar sina liv. Men de här kvinnornas styrka och röst är det som ger mig kraft. De skapar historia, de är de riktiga ledarna. Och så länge de fortsätter att trotsa, är det mitt ansvar att ge dem en plattform där de kan lägga upp bilder och video, sa Masih Alinejad till SVT Nyheter tidigare i år i samband med slöjprotesterna.

Under månadernas lopp har en ny hashtag kommit till liv; #MyCameraIsMyWeapon – min kamera är mitt vapen. I och med Revolutiongatans flickor började flera kvinnor filma när de går på Irans gator utan slöja och möter allmänhetens reaktioner. Vissa hejas på, andra blir utsatta för svordomar och ibland till och med våld.

”Oislamisk” klädsel

Strax innan årsskiftet meddelade Iran att man i huvudstaden Teheran, kommer sluta gripa de som inte klär sig ”islamiskt”. I stället för rättslig process, kommer de erbjudas utbildning. 

Men gripanden har trots det skett. Officiellt är det nästan 30 kvinnor som har gripits med anledning av Revolutionsgatans flickors protester. 

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.