– Ingen form av terrorism får någonsin tolereras, säger Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg efter det att alliansens 28 ambassadörer träffats i Bryssel på turkisk begäran.

Nato nämner dock inte elefanten i rummet – Turkiets bombningar i helgen av både IS och PKK, samtidigt som kurdiska styrkor stått för huvudmotståndet mot extremiströrelsen.

Olika intressen

– Huvudfrågan för Nato är IS, men för Turkiet är den PKK, av inhemska valrelaterade orsaker, säger regionkännaren Marc Pierini vid Carnegieinstitutet till TT.

Han anser att partiet AKP, som nyligen förlorade egen majoritet i det turkiska parlamentet, provocerar fram en förnyad konflikt med PKK för att tvinga fram nyval och vinna nationalistiska röster.

I går dödades ännu en polis i östra Turkiet och en oljeledning till Iran sprängdes, dåd där PKK misstänks.

En analytiker kallar läget Turkiets ”värsta kris sedan republiken grundades 1923”.

Tuffa tider för IS

Turkiet anföll i helgen IS med flyg och artilleri och att nu till sist USA-alliansen får tillgång till turkiska flygbaser kan bli ett betydande avbräck för den hittills så starka extremiströrelsen. IS motståndare på marken, främst den kurdiska milisen YPG, har länge begärt precist och snabbt flygunderstöd i de ofta lokala striderna.

Bakom eftergiften från Ankara ligger delvis kohandel, menar flera bedömare: USA och Turkiet rapporteras ha kommit överens om en ”IS-fri zon” i nordvästra Syrien. Zonen kan bli ett slag mot IS och en buffertzon för flyktingar, men också en kil in i vad som annars kunde bli konturerna till en sammanhållen kurdisk stat.

– Därmed kan Ankara både reducera risken mot de egna gränserna och göra så att YPG inte kan få självstyre, säger statsvetaren Doruk Ergun vid forskningscentret Edam i Istanbul.

Kaos på gatorna

Sedan en vecka skakas den anatoliska halvön av sprängdåd, dödsskjutningar och upplopp. Över 900 personer har gripits, anklagade för att vara anhängare till IS, PKK eller den vänsterextrema gruppen DHKP-C. De senare grupperna anklagar i sin tur regeringen och polisen för att sympatisera med jihadisterna.

– IS huvudstrategi i dess närområde är sofistikerade attacker som syftar till polarisering, säger Ergun med hänvisning till en bilbomb förra måndagen som dödade 32 prokurdiska aktivister.

Ankararegeringen går en svår balansgång. Bombardemanget mot kurdiska grupper har fått bland andra den svenska regeringen att reagera.

– Angreppet mot PKK är oproportionerligt. Turkiets partner i väst är oroade att offensiven ska spoliera möjligheterna till fred med turkiska kurder på lång sikt, säger Pierini.