Natochefen håller pressträff efter toppmöte med Ryssland

Uppdaterad
Publicerad

Svåra diskussioner, och därför viktiga, konstaterar Nato-chefen Jens Stoltenberg efter onsdagens möte med Ryssland. Men en lösning på det spända läget ligger fortfarande långt fram i tiden.

– Betydande skillnader kvarstår, säger Stoltenberg.

Efter måndagens mötet i Genève mellan biträdande utrikesministrar från USA och Ryssland var det under onsdagen dags för det så kallade Nato-Ryssland-rådet att samlas i Bryssel.

Mötet mellan ambassadörer från de 30 Natoländerna och en rysk delegation ledd av den biträdande utrikesministern Aleksandr Grusjko var planerat att pågå i cirka tre timmar men drog ut på tiden.

En timme efter utsatt tid klev en sammanbiten Jens Stoltenberg fram till podiet.

– Det var ingen lätt diskussion.

– Betydande skillnader kvarstår och de kommer inte bli lätta att att överbrygga, sa han.

Att de Natoallierade länderna och Ryssland satt ner vid samma bord och samtalade var dock ett positivt tecken, enligt Stoltenberg. Parterna har enats om vikten att upprätthålla en dialog och ska undersöka möjligheterna för fortsatta möten.

Frostiga relationer

Relationerna mellan Ryssland och de Natoallierade länderna är just nu frostigare än på mycket länge – kanske de värsta sedan kalla krigets dagar.

Till grund för oroligheterna ligger spänningarna i östra Ukraina. Natoländerna vill att Ryssland drar tillbaka de omkring 100 000 stridsberedda soldaterna som finns placerade precis öster om gränsen.

Washington menar att Ryssland förbereder en invasion medan Moskva hävdar att det rör sig om militärövningar. Frågan adresserades av Natos medlemsländer under mötet.

– De uttryckte en allvarlig oro över den ryska militära uppbyggnaden i och omkring Ukraina och uppmanade Ryssland att omedelbart de-eskalera situationen, säger Stoltenberg.

Rysk kravlista

Ryssland ville å sin sida ha svar på den punktlista innehållandes ett antal säkerhetspolitiska krav som man skickade till Nato i december förra året.

Bland annat att Nato slutar att ta in nya medlemmar och samtidigt minskar sin militära närvaro i länder som ligger nära Ryssland.

Men det är krav som både Natoländer och icke-Natoländer, som Sverige och Finland, kategoriskt sagt nej till. Jens Stoltenberg betonar att den spända situationen i högsta grad påverkar de nordiska länderna.

– Jag har pratat med statsminster Magdalena Andersson och president Niinistö och varit tydlig med att detta handlar om Sveriges och Finlands självbestämmande. Jag är glad för att Nato och Sverige har ett tätt samarbete, säger Stoltenberg till SVT Nyheter.

Fakta: Natos utvidgningar

Tolv länder fanns med från start när militäralliansen Nato bildades 1949: Belgien, Danmark, Frankrike, Island, Italien, Kanada, Luxemburg, Nederländerna, Norge, Portugal, Storbritannien och USA.

Därefter har ytterligare 18 länder tillkommit:

1952: Grekland och Turkiet.

1955: Västtyskland (hela Tyskland från 1990).

1982: Spanien.

1999: Polen, Tjeckien och Ungern.

2004: Bulgarien, Estland, Lettland, Litauen, Rumänien, Slovakien och Slovenien.

2009: Albanien och Kroatien.

2017: Montenegro.

2020: Nordmakedonien.

(TT)

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.