För första gången har Sverige deltagit som allierad i Nato under utrikesministermötet i Bryssel, som avslutades på torsdagen.
Fokus har handlat om det långsiktiga stödet till Ukraina där även Ukrainas utrikesminister Dmytro Kuleba varit med under samtalen. De senaste dagarna har Tyskland, Storbritannien, Frankrike och Finland presenterat nya miljardstöd i form av bland annat drönare och pansarfordon.
Föreslår miljardfond
Välbehövligt, men inte nog, påpekar Jens Stoltenberg.
– Ukraina är i akut behov av mer luftförsvar, mer ammunition och mer bistånd, säger Stoltenberg på en pressträff.
Enligt Stoltenberg kommer Ukraina inte att klara av att stå emot Rysslands anfallskrig och återerövra mark utan ett långsiktigt stöd.
I veckan presenterade generalsekreteraren därför en särskild fond på 100 miljarder euro som ska verka under fem år och garantera vapenleveranserna, även vid ett maktskifte i USA med tanke på de otydliga besked som Donald Trump hittills gett angående Ukraina.
– Om Natos allierade levererar vad vi borde är jag övertygad om att Ukraina kan åstadkomma nya vinster på slagfältet, och därför måste vi gräva djupare, säger Stoltenberg.
Osäkert om efterträdare
Ett annat hett ämne under Natomötet har varit frågan om vem som ska bli Jens Stoltenbergs efterträdare på posten som generalsekreterare. Stoltenbergs förordnande löper ut den 1 oktober och i dagsläget råder det skilda meningar vem som anses vara bäst lämpad för uppdraget.
De två huvudkandidaterna är Nederländernas premiärminister Mark Rutte och Rumäniens president Klaus Iohannis.
Länder som USA, Storbritannien och Tyskland har ställt sig bakom Rutte, och på torsdagen valde även den svenska regeringen att göra det samma.
Bland de skeptiska länderna finns Ungern, som även har hotat med med att lägga in sitt veto mot ett sådant val.
Se hela SVT Nyheter sändning här.