På Nordirland handlar inte det brittiska valet om ekonomi, skatter och det sociala välfärdsystemet utan uteslutande om den gamla konflikten mellan katoliker och protestanter. Och om hur brexit riskerar att knuffa tillbaka landet till de orostider som rådde innan fredsuppgörelsen 1998.
John Finucane, som är Sinn Feins kandidat för Belfast Norra i parlamentsvalet den 8 juni, är det levande beviset för hur nära konflikten som man på Nordirland betecknar som ”the troubles” är.
När han var 9 år mördades hans pappa Pat som var människorättsadvokat och framgångsrikt försvarade misstänkta IRA -terrorister av brittisk militär. Ingen har dömts för mordet men den brittiska regeringen har vidgått inblandning.
– Jag och min familj har levt med detta hela våra liv och två decennier efter fredsuppgörelsen så finns det en massa ouppklarade brott kvar. Arvet efter konflikten påverkar allt som händer I Nordirland, lägger han till. Finucane är ny i politiken och ska försöka vinna Belfast Norra och ta makten från Unionisternas DUP i detta klassiska område, som var hjärtan i det delade Nordirland under orosåren.
Ingen regering
I dag saknar Nordirland regering sedan den gällande maktdelningsmodellen brutit samman. Lyckas inte katolikerna och protestanterna komma överens under den närmaste månaden så kommer makten över landet återgå till Teresa May och regeringen i London.
LÄS MER: EU om brexit – först skillsmässa sedan framtiden
Brexitbeslutet har polariserat landet och kastar sin skugga över allt samarbete mellan katoliker och protestanter. Det normala är att katolikerna röstar på Sinn Fein, som är det parti som hårdast driver en återförening av Irland och Nordirland. Sinn Fein har egentligen aldrig varit speciellt aktiva i Europafrågor men nu har EU-medlemskap blivit ett av partiets viktigaste teman. Och protestanterna som är i liten majoritet röstar på DUP som är för Brexit och som vill fortsätta tillhöra Storbritannien hellre än Irland.
Majoritet för att stanna
56 procent av väljarna i Nordirland stödde ”Remain”, det vill säga ”stanna”, i brexitomröstningen för ett år sedan mot 44 för ”brexit ”. Oron över att lämna handlar mycket om rädslan för vad det kommer att innebära att få en hård gräns mot Irland när Storbritannien lämnar EU. I dag fungerar handeln över gränsen sömlöst men under orostiderna innan fredsuppgörelsen 1998 var kullarna runt gränsen känd som ett laglöst land.
En militariserad zon som var en av nyckelplatserna för den väpnade kampen mellan den irländska befrielsearmén IRA och den brittiska staten. Gränsövergångarna blev mål för paramilitär och organiserad brottslighet och smuggling pågick överallt. Det är lätt att förstå att rädslan för att det ska komma tillbaka är stor.
LÄS MER: Majoriteten av nordirländarna emot brexit
Tommie Gorman har arbetat som politisk redaktör på RTE, irländsk public service-tv, de senaste decennierna och han ser med oro på vad som håller på att hända:
– Maktdelningssystemet som reglerar det Nordirländska styret är en kompromiss för att få två extremer att sätta sig vid samma bord och regera tillsammans. Men brexit har destabiliserat landet och situationen är mycket skör nu. Den lilla bilden har stört den stora.
Handel kommer bli krångligare
Men en gräns riskerar att skada handeln i båda länderna. Det handlar framför allt jordbrukssektor som är en av Nordirland största exportsektorer och exporten går till stora delar till Irland. När Storbritannien lämnar EU kommer all handel att bli krångligare och framförallt mycket dyrare. Hur mycket dyrare beror på hur brexitförhandlingarna går.