Den nya konservativa regeringen kommer att bestå av det konservativa Høyre, det högerpopulistiska Fremskrittspartiet, det liberala Venstre och det kristdemokratiska Kristelig folkeparti.
Därmed kommer den storkoalition som statsminister Erna Solberg sedan länge suktat efter att bli verklighet och regeringen kommer att få egen majoritet i parlamentet.
Borgerlig storkoalition
Att Erna Solberg är den stora vinnaren efter de senaste månadernas politiska rysare råder det ingen tvekan om. Men om det nya regeringspartiet Kristelig folkeparti (KRF) har vunnit eller förlorat på att gå in i regeringen får historien avgöra.
Tveklöst har regeringsbildningen föregåtts av både långa och svåra förhandlingar där framför allt KRF tvingats visa för sina egna partimedlemmar att man valt rätt block.
Kunde inte längre stå utanför
Det kristdemokratiska KRF skiljer sig från sitt systerparti i Sverige på flera sätt. Bland annat så driver de en mycket mer liberal invandringspolitik. Något som tidigare varit ett argument för att hålla sig utanför den borgerliga regeringen Solberg där det invandringskritiska Fremskrittspartiet har en framstående position.
Under de senaste åren har partiet istället agerat som stödparti till regeringen Solberg som inte haft egen majoritet. Men i takt med att deras väljarbas minskat har trycket på partiets ledning ökat att antingen bli del av regeringen eller ta ett kliv åt vänster.
Ville fälla regeringen
Partiledaren Knut Arild Hareide valde att ta ett steg till vänster. Och när han för exakt 112 dagar sedan offentliggjorde att han ville att KRF skulle sluta stödja regeringen och istället sätta sig i en Socialdemokratiskt ledd vänstermittenkoalition förde han både partiet och den sittande regeringen in i en minst sagt turbulent tid.
Eftersom KRF med sina enbart fyra mandat i parlamentet var vågmästare skulle regeringen Solberg falla vid ett eventuellt blockbyte. Men att fälla en borgerlig regering när man är ett borgerligt parti är som bekant ingen enkel match.
Därför valde partiledare Hareide att låta partiets olika distrikt rösta i frågan. Valen blev tre: Stanna kvar som stödparti, bli del av en vänstermittenregering eller ingå i den sittande borgerliga regeringen.
Djupt splittrat
Partiet visade sig vara djupt splittrat och när partiledare Knut Arild Hareide slutligen förlorade omröstningen den andra november 2018 blandades tårar med applåder i salen.
Enligt experter var en av anledningarna till att KRF:s partimedlemmar slutligen röstade för att gå med i den sittande borgerliga regering det löfte som statsminister Erna Solberg gav bara dagar innan KRF:s vägval. Nämligen att hon skulle stödja partiets förslag om restriktioner i den befintliga abortlagen.
Sedan KRF:s interna omröstning i november har det pågått intensiva förhandlingar mellan KRF och regeringspartierna. Mycket ska ha handlat om just abortlagstiftningen och ända tills nu var ingen helt säker på att partierna skulle gå i mål.
Kompromiss om aborträtten
KRF fick slutligen igenom delar av sina krav om restriktioner inom abortlagstiftningen trots klagomål från det liberala Venstre och partiet röstade därmed idag ja till regeringsöverenskommelsen. Men precis som vid den förra omröstningen så blev det nästan jämt lopp med 19 röster för och 17 emot att acceptera överenskommelsen.
Och kompromissen kring abortlagstiftningen är nog ingen är helt nöjd med förutom statsminister Erna Solberg som genom den rott sin stora koalitionsregeringen i land och därmed kommer att bli starkare än någonsin.
I och med att den nya regeringen är klar så tackar nu KRF:s partiledare Knut Arild Hareide för sig och lämnar över rodret till en ny partiledare. En partiledare som kommer att få slita hårt för att lappa ihop ett parti som just nu ser ut att kunna falla isär vilken sekund som helst.