På måndagen är det åtta år sedan Utøyaterroristen detonerade en bilbomb vid regeringskvarteret och begav sig till ön Utøya, där han sköt ihjäl deltagare vid socialdemokratiska Arbeiderpartiets ungdomsläger.

Anders Behring Breivik dömdes till den norska lagens strängaste straff – 21 års förvaring, utan möjlighet till frigivning på 10 år.

Ina Libak, ledaren för socialdemokratiska ungdomsförbundet AUF, befann sig på Utøya den 22 juli och blev skjuten med fyra skott. Hon anser att det var ett politiskt motiverat högerextremt terrordåd och att det inte alltid kommer fram i diskussioner om händelsen.

Forskaren: Svårt att ta upp ämnet

– Nu har det gått åtta år, men även om 80 år ska man lära sig av händelsen. De valen vi gör nu kommer att ha något att säga om hur vi ska minnas det i framtiden, säger hon till VG.

Skolforskaren Trine Anker vid Vetenskapshögskolan för teologi, religion och samhälle i Oslo har gjort studier på hur gymnasieskolor har hanterat terrordåden i undervisningen. Hennes kartläggning visar att eleverna har getts utrymme till att bearbeta sorgen efter händelsen, däremot har det pratats mindre om terrordåden ur ett politiskt och religiöst perspektiv.

– Det har varit lite om ideologierna bakom handlingarna, säger hon och tilllägger att en del lärare antagligen tycker det är svårt att ta upp ämnet.