• Viktigt meddelande:

    Viktigt meddelande till allmänheten i Skelleftehamn och Örviken i Skellefteå kommun, Västerbottens län. Det brinner i ett industriområde med kraftig rökutveckling till följd. Räddningsledaren uppmanar alla i området att gå inomhus och stänga dörrar, fönster och ventilation. För mer information lyssna på Sveriges Radio P4 Västerbotten.

Nu försvinner flick- och pojknamn i Finland. En ändring av landets namnlag är på gång som effektivt gör alla förnamn könsneutrala. Foto: TT

Nu försvinner flick- och pojknamn i Finland

Uppdaterad
Publicerad

I Finland blir snart möjligt att ge sitt barn ett namn som inte traditionellt förknippas med dess biologiska kön. En ändring av landets namnlag är på gång som effektivt gör alla förnamn könsneutrala – och därmed fördubblar möjligheterna för de nyblivna föräldrar som kanske redan har svårt att välja namn.

Kan han heta Eva och hon heta Adam? Ja, snart går det utmärkt i vårt grannland Finland, rapporterar Lännen Medias tidningar.

Uppdelningen flick- och pojknamn försvinner

En ny särskild namn-nämnd vid det finska justitieministeriet förbereder just nu en ändring i landets namnlag som effektivt tar bort uppdelningen mellan flick- och pojknamn. För närvarande får man alltså inte ge en finsk flicka ett namn som traditionellt sett anses vara manligt, eller vice versa.

Det kommer däremot att förbli olagligt att ge sitt barn ett namn som kan uppfattas som stötande eller opassande, eller som kan vara barnet till nackdel.

Lagen anses föråldrad

Den nuvarande lagtexten trädde i kraft 1985, men anses nu föråldrad. Bland flera planerade ändringar överväger man att införa möjligheten att bära ett tudelat efternamn av typen Lindblom-Svensson, på ett liknande sätt som i Sverige.

Den som längtar efter de utökade valmöjligheterna av namn får dock se till att vara tålmodig. Arbetet med lagändringen väntas nämligen ta flera år.

Inget hinder i svensk lag

Svenskar behöver däremot inte vänta på någon lagförändring. I Sverige går det alldeles utmärkt att ge sitt barn ett namn som traditionellt kopplas till det motsatta biologiska könet.

– Lagstiftningsmässigt har det inte funnits något hinder. Det beskrivs inte i lagstiftningen att det finns en könskoppling till namn. Lagen innebär att namnen inte får väcka anstöt eller leda till obehag för den som bär det, förklarar Tobais Wijk på Skatteverket, myndigheten som hanterar folkbokföring och registrering av svenska medborgares namn.

Dom förändrade praxis

Däremot har det fram tilll för sex år sedan varit praktiskt mycket svårt att kunna registrera ett namn som förknippas med det andra könet.

– Det har egentligen inte skett någon ändring i lagstiftningen, utan det är en rättsutveckling av praxis som har gjort att man har blivit mer generös, säger Tobais Wijk.

– 2009 kom en dom där en man ville ha ett kvinnligt klingande namn. Dåvarande regeringsrätten dömde då att det inte finns några könskopplade namn. Ur det perspektivet får du ha vilket namn som helst.

Domen Tobias Wijk syftar på gäller en man i Luleå som ville byta namn från Jan-Olov till Madeleine. Skatteverket sa först nej, men mannen överklagade ända upp i högsta instans där han slutligen fick rätt. Fallet fick stor uppmärksamhet i medier eftersom den skapade ett nytt praxis för namngivning.

– Det var egentligen tre domar som kom 2009 som var praxisändrande. Dels det här med könskoppling till namn, dels att man får heta en enskild bokstav och sedan att man får heta förkortningar. Heter man Anna-Karin skulle man exempelvis kunna få heta A-K.

– Vi fick en generösare tillämpning av förnamn helt enkelt.

Könsord fortfarande inte ok

Det är däremot fortfrande inte fritt fram att heta vad som helst. Skatteverket har fortfarande makt att neka namn som de anser stötande för andra eller opassande för den som bär det.

– Det är framförallt svordomar och könsord eller liknande. Det är mer ord av den karaktären som kan väcka anstöt. Sedan kan det också handla om flera namn i kombination. Ett namn i sig kanske inte väcker anstöt men om man sätter några namn i kombination kan det bilda någonting, säger Tobias Wijk.

Precis som Madeleine gjorde finns dock såklart alltid möjlighet att överklaga Skatteverkets beslut.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.