Franske presidentkandidaten Éric Zemmour dömd

Uppdaterad
Publicerad

Den högernationalistiske presidentkandidaten Éric Zemmour anklagas för att uppvigla till rasism. Han döms nu för ”uppvigling till hat” och får böta över 100 000 kronor.

– Han har av politiska motståndare kallats för rasist, islamofob, populist och polariserande, säger SVT:s Europakorrespondent David Boati om Zemmour.

I en tv-debatt hösten 2020 sade Éric Zemmour att ensamkommande migranter inte har i Frankrike att göra och kallade dem tjuvar, våldtäktsmän och mördare.

Tv-kanalen tvingades böta för hets mot folkgrupp och Eric Zemmour åtalades. Åklagaren har yrkat på över 100 000 kronor i dagsböter för Zemmour, som nyligen offentliggjorde sin presidentkandidatur.

På måndagseftermiddagen dömdes den högerextrema presidentkandidaten av brottmålsdomstolen i Paris för ”uppvigling till hat”, vilket ungefär motsvarar hets mot folkgrupp. Det rapporterar franska medier. Han får även böta över 100 000 kronor, skriver Le Figaro.

Del av kampanj

Enligt SVT:s Europakorrespondent David Boati är migration är en central del i Eric Zemmours kampanj.

– Han har släppt en väldigt ödesmättad kampanjvideo där han pratar om att Frankrike behöver räddas, säger Boati i Morgonstudion och fortsätter:

– En viktig del i hans kampanj är en idé tagen från den högerextrema miljön att det pågår ett medvetet folkutbyte i Frankrike, att människor från Nordafrika och Afrika söder om Sahara på 30-40 års sikt ska utgöra en majoritet i landet.

Kan påverka Zemmour

Redan innan domstolsbeslutet meddelades sa David Boati att det är tveksamt om en fällande dom kommer att påverka Zemmour negativt i valrörelsen – i alla fall inledningsvis.

– Hans kärnväljare har inga problem med att han uttrycker sig såhär drastiskt. Däremot om han skulle gå till en finalomgång mot till exempel Emmanuel Macron kan det påverka honom, för bland en majoritet av fransmännen uppfattas han som för extrem.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.