De utkommenderade militärerna och poliserna släppte in ledamöterna i parlamentsbyggnaden. Det är ett tecken på att militären inte vill ta till hårdhandskarna.

Det avsatta parlamentet trotsade alltså militärens förbud och öppnade ett möte – men det blev inga flammande protester mot militären.

Däremot hänförde man ärendet till landets Högsta domstol för överklaganden.

Juridiskt finlir

Den ska nu reda ut om militären gjorde rätt som upplöste parlamentet efter en dom från Högsta författningsdomstolen, som innebar att parlamentsvalet i vintras inte gått rätt till och att parlamentet därför var valt på felaktiga grunder.

Det är alltså i hög grad nu frågan om ett juridiskt finlir. Situationen i Egtypten är komplicerad. Den finns ingen författning som talar om hur landet ska styras. Så militärer, politiker och jurister agerar i ett tomrum.

Ifrågasatte militären

President Muhammed Mursi överraskade alla i söndags genom att beordra det upplösta parlamentet tillbaka.

Han ifrågasatte militärens beslut om upplösning – men däremot ifrågasatte han inte Högsta författningsdomstolens beslut att valreglerna inte hade uppfyllts när parlamentet valdes i vintras.

Dömer tvärtom

Författningsdomstolen sade igår efter ett blixtinkallat möte att domslutet ligger fast. Men dagens beslut i parlamentet överlämnar nu till en annan domstol, Högsta domstolen för överklaganden, att tolka vad Högsta författningsdomstolen beslutade.

Det hör till saken att överklagandedomstolen ofta brukar döma tvärtemot vad författningsdomstolen säger, så resultatet kan bli ytterligare förvirring.

Inte helhjärtat stöd

Det är ett högt spel som speciellt den nyvalda islamistiske president Mursi spelar.

Han tycks inte ha helhjärtat stöd från sin befolkning när han sätter sig upp mot militären som har styrt landet sen Mubarak störtades.

Lag och ordning

Han valdes med knapp majoritet, hans motståndare var en anhängare till den störtade president Hosni Mubarak.

Visserligen är de flesta trötta på militärens och gamla mubarakanhängares makt, men det finns många som också ser militären som den enda garanten för lag och ordning, nu när de oklara politiska förhållandena har lett till ökat kaos.

Oro för Brödraskapet

Det finns också många som oroas över att landets president sätter sig över en domstols beslut.

Den är tillsatt av Mubarak, precis som militärledningen, men men oron finns att det islamistiska Muslimska Brödraskapet kommer att fortsätta att sätta sig över lagarna.

Brödraskapet innehar idag presidentposten och har nästan majoritet i det omtvistade parlamentet. De, som vill ha ett civilt samhälle, som inte styrs av islam, oroas av islamisternas makttillväxt – i synnerhet om den håller sig utanför lagarna.

Borde skapa lugn

Nu hörs kommentar att Mursi inte borde börja sin ämbetsperiod med en strid. Han borde istället ha försonat landet och försökt skapa lugn efter sjutton kaotiska månader.

Än så länge verkar krisen ha tonats ned. Det hörs inga stora kampparoller från någondera parterna. Både militären och presidenten har lika mycket att förlora.

Historisk kamp

Men kampen ska ses i ett större historiskt perspektiv. Det är den gamla makten, den som regerat med militärstyre sen början av 1950-talet, som slåss mot islamistiska krafter nu, precis som de styrande gjort i Egypten sen över 80 år, när Brödraskapet bildades.

Frågan är nu hur ”gatans parlament” kommer att reagera. Så länge militären inte tar till hårdhandskarna och parlamentet nöjer sig med att vädja till en domstol är faran för kravaller kanske inte så stor.

Ingenting har hänt

Det som förvärrar situationen är att de som startade revolutionen är ilskna och besvikna på att ingenting har hänt – den gamla mubaraktillsatta militären fortsätter att styra. Men de är inte heller nöjda med det som idag är alternativet; de vill inte ha islamister vid  makten, lika lite som de vill ha mubarakfolk.