Händelsen ska ha utspelat sig under läsåret 1983-84, på det anrika Yale-universitetet, i Connecticut. Kvinnan var då kurskamrat med Brett Kavanaugh, den man som USA:s president Donald Trump nominerat till posten som ny domare i landets högsta domstol.
Enligt kvinnan, som i dag är 53 år, var det under en fest på ett studenthem som övergreppet inträffade. Hon berättar för tidningen The New Yorker att händelsen föregicks av en dryckeslek den aktuella kvällen och att alkohol fanns med i bilden.
Ska ha dragit upp byxorna och skrattat
Hon berättar om minnet av att ha legat ned på golvet och att det plötsligt funnits en penis framför hennes ansikte. Därefter säger hon sig ha knuffat bort personen, och således vidrört det manliga könsorganet.
Hon säger sig minnas att hon sett Brett Kavanaugh stå bredvid henne och skrattandes dra upp sina byxor.
Enligt The New Yorker har kvinnan valt att träda fram med sin berättelse efter att tidningen kontaktat henne för att undersöka sanningshalten i de uppgifter om händelsen som tidningen hade. Hon ska först ha varit ovillig att prata om saken ”delvis för att hennes minnen innehöll luckor eftersom hon hade druckit (aklohol, reds. anm.) vid tiden för den påstådda incidenten”.
Efter att ha funderat i sex dagar och konsulterat sin advokat fattade till slut den 53-åriga kvinnan beslut om att träda fram med namn, bild och berättelse. Hon säger sig nu vara så säker på att minnet av händelsen stämmer att det hela kan återberättas.
Den 53-åriga kvinnan säger att hon nu hoppas att FBI kommer att utreda Brett Kavanaughs förehavanden den där festkvällen på Yale för 35 år sedan.
– Jag tror att en FBI-utredning skulle kunna vara motiverat, säger hon till The New Yorker.
Avfärdar anklagelsen som smutskastning
Brett Kavanaugh nekar bestämt till påståendet.
– De människor som kände mig då vet att detta inte hände. Det här är smutskastning, rent och enkelt, säger han i ett uttalande.
I ett brev till senatens justitieutskott understryker han den ståndpunkten.
– Ett groteskt och uppenbart karaktärsmord.
– Jag kommer inte att låta mig hotas att dra mig tillbaka från den här processen.
Trump-administrationen har en liknande uppfattning om saken. Vita huset avvisar i ett uttalande den 53-åriga kvinnans berättelse som en ”samordnad smutskastningskampanj”.
Berättelsen i The New Yorker kommer mitt i den turbulens som uppstått kring Brett Kavanaugh sedan en 51-årig kvinna från Kalifornien för en dryg vecka sedan gick ut och anklagade honom för sexuella övergrepp i tidningen The Washington Post.
”Jag har aldrig gjort det som beskrivs – varken mot henne eller någon annan”, har Brett Kavanaugh sagt i ett uttalande.
Trump tog position
Under flera dagar höll president Donald Trump en neutral position i frågan om anklagelserna mot mannen som är tänkt att bli ny HD-domaren. I fredags kom dock Trump med sitt omdöme om kvinnan och hennes berättelse som han påstår inte är trovärdig.
Presidenten twittrade:
”Jag tvivlar inte på att om överfallet var så hemskt som hon påstår skulle hon eller hennes kärleksfulla föräldrar omedelbart ha anmält anklagelserna hos den lokala polisen. Jag ber att hon tar fram dessa anmälningar”. Han anklagade också ”den radikala vänstern” för att ligga bakom saken.
Under söndagen blev det klart att den 51-åriga kvinnan och Brett Kavanaugh kommer att vittna i senatens justitieutskott på torsdag.
FAKTA: KAVANAUGH OCH HÖGSTA DOMSTOLEN
Den aktuelle domarkandidaten Brett Kavanaugh beskrivs som mycket konservativ. Han har bland annat arbetat i Vita huset under George W Bush samt som domare vid en appellationsdomstol i District of Columbia.
Kavanaugh är tänkt att ersätta Anthony Kennedy, som länge har varit den mittendomare som avgjort när domstolen stått och vägt i känsliga frågor. Kennedy ansågs i grunden vara konservativ, men röstade ofta liberalt i frågor som rörde medborgerliga fri- och rättigheter.
När man talar om HD:s medlemmar som konservativa eller liberala menar man främst i synen på grundlagstolkning. De konservativa tycker att lagtexten ska tolkas strikt, de liberala anser att aktuella förhållanden får spela in. En president har genom sina nomineringar chans att påverka om domstolen får liberal eller konservativ tyngd.
Källa: Supremecourt.gov