Det finns siffror som är värda att lägga märke till i de tre baltiska staterna. Estland har en befolkning på cirka 26 procent ryssar, Lettland 30,5 procent och Litauen knappt 5 procent.
I samband med Rysslands annektering av Krim har Putin signalerat att Ryssland tänker försvara ryska intressen i länder med rysk befolkning.
Oron har ökat ännu mer efter oroligheterna i östra Ukraina där väst anklagar Putin för att aktivt stödja de militanta separatisterna.
Nato som naturligt skydd
Det var 1991 som de baltiska staterna blev självständiga. Det skedde under den turbulenta period som ledde till Sovjetunionens fall. Det var ett tungt beslut för ledarna i Moskva att avstå från de baltiska staterna som Sovjet erövrat under andra världskriget.
Länderna såg Nato som ett naturligt skydd och blev medlemmar. De tillhör de minsta staterna inom Nato: Estland har 1,4 miljoner invånare, Lettland cirka 2 miljoner och Litauen knappt 5 miljoner.
Nato menar att Ryssland i våras överskred vad man brukar anse vara en av grundpelarna för den europeiska fredsordningen: Inget land får roffa åt sig ett annat lands territorium.
Rädslan har ökat
I takt med att Ukraina-konflikten tillspetsats har rädslan ökat i de baltiska staterna, i Polen och i Rumänien.
Obama har i tal flera gånger försäkrat att även de små medlemsstaterna har Natos fulla stöd. Det har speciellt varit riktat mot de baltiska staterna.
Nu kommer hans stora ögonblick då han med sin närvaro och sitt tal ska ge de oroliga ännu en försäkran om stöd.
Det handlar om att han ska försäkra att Nato-stadgans femte kapitel ska gälla: Om en medlem angrips av en främmande makt ska Nato agera kollektivt och ingripa militärt mot det angripna landet.
Gäller bara medlemmar
Detta gäller alltså bara medlemmar. Ukraina – som i dag kan sägas vara inblandat i ett slags skuggkrig med Ryssland – kan inte få denna hjälp.
Flygövervakningen över det baltiska området har ökat. På torsdag och fredag ska ett Nato-toppmöte i Cardiff, Wales, troligen fatta beslut om en insatsstyrka som med 48 timmars varsel ska kunna sättas in mot en angripare – till exempel i Baltikum.
De baltiska staterna och Polen kan sägas ha varit bland de ledande i att få EU och Nato att skärpa tonen mot Ryssland. De har också försökt driva på EU till ett nära samarbete med Ukraina.
Intresse i Stockholm
Obamas tal kommer också att följas med stort intresse i Stockholm och Helsingfors. Det ser ut som om till exempel Sverige närmar sig Nato allt mer, fast en majoritet av befolkningen genom tiderna traditionellt hittills har varit skeptisk till ett Nato-medlemskap.
Obamas besök är också en signal till Ryssland att Nato är berett att försvara de baltiska staterna och till exempel Polen. Han kan peka på Nato-toppmötets väntade beslut om en snabb insatsstyrka plus stationering av avancerad militär materiel i de länder som gränsar till Ryssland.
Tydligen tänker dock Nato inte upprätta permanenta baser i dessa länder, vilket flera östliga Nato-medlemmar önskar. Men det strider mot ett avtal med Ryssland från 1997 som man fortfarande är mån om att upprätthålla.
Två procent till försvaret
Obama kommer också att upprepa ett budskap till Nato-medlemmarna att se till att åtminstone två procent av bruttonationalprodukten anslås till militära ändamål. Bara en handfull av de 28 medlemmarna har uppnått detta. USA svarar i dag för 75 procent av Natos försvarskostnader.
Obamas mål med resan är alltså också att försöka förmå medlemmarna att höja försvarsutgifterna – och att inse att läget i Europa är helt annorlunda jämfört med för ett drygt halvår sedan.