Enligt en uppskattning som Argentinas centralbank har beställt väntas den årliga inflationsökningen ligga på 72,6 procent Foto: Luis Robayo / AFP / Natacha Pisarenko / AP

Minnet av tidigare hyperinflation skapar oro i Argentina

Publicerad

Just nu ökar inflationstakten kraftigt i flera länder – och som konsekvens rädslan för hyperinflation. För Argentinas del spelar minnet av hyperinflationen i slutet av 80-talet stor roll, enligt Andrés Rivarola, professor vid Stockholms universitet.

– I och med att Argentina har en så dyster historia när det gäller inflation så skapas det en enorm rädsla och förväntningar – vilket gör att problemet ökar ännu mer, säger han.

Minnet av tidigare ekonomiska kriser, en stor polarisering i landet och prisökningar över hela världen. Dessa är några av anledningarna till att rädslan för hyperinflation ökar i Argentina, menar Andrés Rivarola, professor vid nordiska Latinamerikainstitutet på Stockholm universitet.

– Det finns en risk och det går inte att komma ifrån. Men det är inte bara ett ekonomiskt problem utan ett politiskt problem. Det finns en stark misstro på staten och den penningpolitik som olika partier vill föra, säger han och tillägger:

– Polariseringen är väldigt stor och det sätter käppar i hjulet för en mer effektiv inflationsbekämpning.

”Handlar om förväntningar”

Enligt en uppskattning som Argentinas centralbank har beställt väntas den årliga inflationsökningen ligga på 72,6 procent, vilket är långt ifrån det som brukar räknas som hyperinflation, det vill säga en årlig ökning på minst 600 procent. Samtidigt handlar det om den högsta prisökningstakten sedan landets senaste hyperinflation i slutet av åttiotalet, skriver El País.

Enligt Andrés Rivarola handlar stora prisökningar i Latinamerika oftast om inflationsförväntningar.

– Det är det som har hänt i Venezuela nyligen, där det nästan blir så att den inhemska valutan tappar legitimitet. Folk tror inte längre på landets penningpolitik och då går man över till andra former. Till exempel en dollarisering av ekonomin.

Landets historia påverkar

I Argentina lever minnet kvar av hyperinflationsåret 1989 när priserna, på bara ett år, ökade med nästan 5 000 procent. På 90-talet knöt man den argentinska pesons värde till USA:s dollar vilket gjorde att inflationsförväntningarna minskade – men det fick ett abrupt slut i slutet av 2001 när det finansiella systemet kollapsade.

Det som skedde 1989 är, enligt Rivarola, en av de stora anledningarna till att rädslan, och inflationsförväntningarna, ökar.

– Folk har ju minnen av att inflationen kan öka i Argentina, så pass att man når de här nivåerna som då kan kallas för hyperinflation.

Samtidigt handlar den nuvarande prissökningen i landet även om att priserna stiger över hela världen just nu, säger Rivarola.

– Men i och med att Argentina har en så dyster historia när det gäller inflation så skapas det en enorm rädsla och förväntningar kring inflation – vilket gör att problemet ökar ännu mer.

Inflationen i världen

Inflation innebär ökning av den allmänna prisnivån, pengarna blir mindre värda och man kan köpa färre varor och tjänster för samma mängd pengar. Inflationstakten ökar över hela världen just nu. För många länder handlar det om en importerad inflation då priserna stiger i länder som USA och Storbritannien. Läs mer här.

Inflationsförväntningar

Även inflationsförväntningarna stiger i stora delar av världen:

Om företagen förväntar sig en hög inflation kommer de att höja sina priser för att gå med vinst och konsumenterna blir mer benägna att spendera sina pengar, eftersom de misstänker att produkterna kommer att bli dyrare i framtiden.

Inflationsförväntningarna kan alltså i sig leda till en ökad inflation.

Länderna med högst inflationstakt just nu

1. Sudan 263,1

2. Libanon 211,4

3. Zimbabwe 191,6

4. Venezuela 167,2

5. Turkiet 78,6

6. Argentina: 60,7

7. Sri Lanka 45,3

8. Etiopien 37,2

9. Ghana 27,6

10. Pakistan 21,3

Källa: Financial Times

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.