Läget för mänskliga rättigheter i världen är dystert på många håll. Det visar årsrapporten för 2017 från organisationen Amnesty International.
Organisationen lyfter särskilt förtrycket av den muslimska folkgruppen rohingyer i Burma, som SVT Nyheter rapporterat om.
Många regimer fängslar och tystar de som vågar utmana makten och protesterar mot orättvisor.
– Det finns ett ökat engagemang, som de starka reaktionerna bland kvinnor i USA och kvinnomarscherna på 600 platser i världen. Även i Ryssland har stora demonstrationer ägt rum mot korruption, särskilt bland unga människor, säger Ami Hedenborg, talesperson för Amnesty i Sverige.
Organisationen ser att ett ökande antal unga människor vill delta aktivt. I Sverige har antalet ungdomsgrupper ökat med 30 procent. 25 procent fler har valt att skriva under protestskrivelser under förra året, jämfört med 2016.
– Det är en reaktion mot ökat förtryck, att fler engagerar sig. Även metoo-uppropet var en viktig social rörelse, liksom ”Ni una menos” (”Inte en till”) – de latinamerikanska protesterna mot kvinnovåld, hävdar Ami Hedenborg.
Döda aktivister
Organisationen vänder sig mot de främlingsfientliga stämningar som råder bland många europeiska ledare och deras bristande vilja att hantera migrationen på ett säkert och legalt sätt. Även president Trumps inreseförbud för medborgare från flera länder med dominerande muslimsk befolkning kritiseras av Amnesty.
Framgångar finns
Enligt årsrapporten är stoppet för tvångsvräkningar av fattiga i Nigeria en framgång, liksom beslutet att inte stänga världens största flyktingläger, Dadaab i Kenya. Regeringen i Kongo-Kinshasa har lovat att avskaffa barnarbete före år 2025.
Årsrapporten går igenom situationen för mänskliga rättigheter i 159 länder. På många håll i Afrika går bekämpningen av fattigdomen sakta, och brist på mat och försörjning begränsar människors möjligheter att ställa krav på politiska rättigheter.
Journalister hotade
– Även yttrandefriheten är hotad, och vi ser en katastrofal utveckling för journalister. Särskilt allvarligt är läget i Turkiet och Kina. Journalister måste få rapportera, annars gör ingen det, säger Ami Hedenborg på Amnesty.