Kriget i norra Etiopien handlar i första hand om vem som ska styra över Tigray. I början av november 2020 attackerade den regionala styrkan TPLF flera federala armébaser i Tigray och dödade ett stort antal regeringssoldater. Som svar inledde armén en offensiv mot regionen med understöd av milisgrupper och redan efter ett par veckor deklarerade premiärministern att TPLF besegrats utan att civila dödats.
Våldtäkter och utomrättsliga avrättningar
Fler än 500 våldtäktsfall har rapporterats, men mörkertalet kan vara stort, berättar Wafaa Saaed, FN:s vice biståndssamordnare i Etiopien.
– Kvinnor säger att de har blivit våldtagna under vapenhot. De berättar också om gängvåldtäkter, våldtäkter framför familjemedlemmar och män som under hot tvingats våldta sina egna familjemedlemmar, säger Wafaa Saaed.
Samtidigt har flera massakrer på civila avslöjats.
– För premiärminister Abiy är det här ett problem och en möjlighet. Det är dokumenterat att de eritreanska soldaterna stått för de största övergreppen, men regeringssoldater och milistyrkor har genomfört liknande övergrepp om än inte på samma skala. Nu kan Abiy lägga all skuld på Eritrea och därigenom minska risken för att bli anklagad för krigsförbrytelser och undvika sanktioner från USA och EU, säger Kjetil Tronvoll.
Freden långt borta
Efter det att Abiy Ahmed blev premiärminister för tre år sedan överraskade han världen genom att sluta fred med Eritrea. Abiy underminerade därigenom TPLF som med hård hand styrt Etiopien under decennier och när kriget i Tigray bröt ut ställde sig Eritrea, inofficiellt, på Abiys sida. I tisdags bekräftade Abiy Ahmed att eritreanska soldater fanns på den etiopiska sidan av gränsen och på fredagen kom beskedet att de ska vända hem, men när är oklart.
Professor Tronvoll tror att striderna fortsätter fram till juni när regnperioden börjar.
– Det finns ingen anledning att känna optimism, Abiy förnekar fortfarande att eritreanska soldater finns i stora delar av Tigray och är huvudstyrkan i kriget mot TPLF, säger Tronvoll.
