Kort efter Imamoglus gripande på onsdagen förra veckan införde Erdogans regering ett protestförbud samt begränsade internetåtkomsten i ett försök att tysta den upprörda oppositionen.

Trots förbudet har landet skakats av de dagliga protesterna sedan gripandet.

Under söndagen stod det klart att Imamoglu blir oppositionens kandidat till nästa presidentval.

– Om man nu går mot att fängsla den huvudsakliga oppositionens främsta presidentkandidat då rör man sig snarare i riktning mot en renodlad diktatur, säger Paul Levin, föreståndare för institutet för Turkietstudier vid Stockholms Universitet till SVT Nyheter.

Säkerhetspolitiska läget spelar en roll

Erdogans agerande har kritiserats av flera politiska storspelare i Europa. Men reaktionerna har varit försiktiga och inga konkreta åtgärder har åtagits för att markera mot landet, något som Paul Levin menar beror på kontinentens osäkra säkerhetspolitiska läge.

– I det läget är det många europeiska stater som är måna om att ett land som till exempel Turkiet, som har Natos andra största militärmakt, att man inte alienerar dem onödigt. Och det kan man säga är en sorts hållhake som Turkiet har och Erdogan nog räknar med och som skyddar honom från tuffa åtgärder från EU:s håll, säger Levin.

Starka förhandlingskort

Men även om Erdogans europeiska kollegor skulle höja tonläget mot Turkiet är det, enligt Levin, inte säkert att Erdogan skulle lyssna.

– Erdogan är medveten om att han har ganska bra förhandlingskort internationellt och detta skyddar honom från tuffare sanktioner från EU och andra aktörer, säger han.

Levin lyfter bland att Turkiets roll under flyktingvågen 2015 som i sin tur lett till att länder som Tyskland numera är försiktiga i att kritisera landet.

– I många olika frågor har man kommit att inse att Turkiet är ett viktigt grannland som man måste respektera och där man har begränsade möjligheter att faktiskt påverka inrikespolitiken, säger han.