Att få en son har alltid varit det bästa i kinesiska familjer. Den etablerade sanningen har varit att söner för släkten vidare och att det är söner som tar hand om sina föräldrar.

Fram till 2016 var det dessutom tillåtet att kontrollera könet på de ofödda barnen och abortera fostret om det var en flicka. Födelsetalen från den tiden skvallrar om att det var något som gjordes regelmässigt åtminstone under 1980 och 90-talet och som i viss utsträckning fortsatte fram till 2015, då det föddes 113 pojkar per 100 flickor.

Att jämföra med i omvärlden där det föds ungefär 102–104 pojkar per 100 flickor.

Total barnbrist

I dag är problemet mycket större i Kina. Det är inte bara brist på flickor, det är brist på barn överhuvudtaget och världens folkrikaste land ser ut att ha nått sin befolkningstopp. Enligt en beräkning som den brittiska tidskriften The Lancet presenterar riskerar Kina att få befolkning halverad till år 2100 om utvecklingen inte vänds.

För att vända den negativa befolkningstrenden försöker Kina nu snabbt genomföra en rad reformer som ska få unga familjer att skaffa flera barn. Det handlar om skattelättnader för flerbarnsfamiljer, ekonomiska bidrag till barnomsorg, minskad press på barnfamiljer i fråga om skolarbete med färre läxor samt förbud mot kostsam och krävande privatundervisning utanför ordinarie skoltid.

Det ska också bli svårare att skilja sig då så kallade betänketid för skilsmässor ska införas.

Stopp för sterilisering

Det som skapat mest uppseende och debatt den senaste tiden är begränsningar i reglerna om vilka män som tillåts sterilisera sig genom vasektomi. Tidningen Washington Post rapporterade i veckan att tolv sjukhus i Peking, Shanghai och Guangzhou meddelat att de inte längre utför ingreppet. Sex sjukhus säger att de nekar ogifta män att genomgå vasektomi, eftersom Kina nu behöver öka sin befolkning, inte tvärt om.

Tiden är knapp för Kina att ändra sin negativa demografiska utveckling.