Tusentals demonstranter från den så kallade ”Gula västarna-rörelsen” har återigen gett sig ut på gatorna, för femte lördagen i rad.
Omkring Champs-Élysées i centrala Paris sköt polis vattenkanon och tårgas för att skingra folkmassor. Sammandrabbningar mellan polis och demonstranter skedde också i Nantes och Bordeaux.
Färre demonstranter än tidigare helger
Demonstranterna var färre än vanligt, möjligtvis på grund av terrordådet i Strasbourg och polisens uppmaning att spara deras resurser genom att avstå från demonstrationer.
Omkring 69 000 poliser är i tjänst för att sköta säkerheten, cirka 8 000 av dessa är tungt beväpnade. 14 pansarfordon skickades ut på gatorna för att hålla demonstrationerna i schack.
Omkring 85 demonstranter omhändertogs, uppgav polismyndigheten för nyhetsbyrån Reuters. 46 av de omhändertagna uppges vara kvar i polisens förvar.
Dagens omhändertaganden kan jämföras med runt 500 vid samma tid förra helgen, enligt siffror från lokala myndigheter.
Tyst minut
Efter tisdagens dödliga attack mot en julmarknad i Strasbourg har kommentarerna från delar av proteströrelsen varit något dämpade, inte minst från den del som kallar sig ”Fria gula västarna”.
– Vi är medvetna om att polismyndigheterna måste koncentrera sig på kritiska punkter i dessa juletider, säger talespersonen Benjamin Cauchy till public service-kanalen FranceInfo.
Ökat missnöje i Bourgogne
Men ljudet i den löst sammanhängande rörelsens skälla varierar beroende på vilken företrädare som uttalar sig, i synnerhet om man tittar utanför den stora Paris-regionen. Gula västarna i staden Montceau-les-Mines, i regionen Bourgogne, säger via talespersonen Pierre-Gaël Laveder att man nu ser att missnöjet börjar väckas inom en rad olika fackförbund.
– Regeringens propaganda kommer inte att få passera. Lördag kan komma att bli en stor dag, säger han till FranceInfo.
Inför helgens protester, och framtiden för Gula västarna-rörelsen, framförde president Emmanuel Macron ett budskap i samband med EU-toppmötet i Bryssel på fredagen.
– Dialogen gör sig inte genom att ockupera allmän plats och att utöva våld, sade den hårt prövade franske presidenten.
Bakgrund: Gula västarna
När de första protesterna drog igång i november handlade det mestadels om ett frustande missnöje kring den planerade skattehöjning av fossila bränslen som president Emmanuel Macron och premiärminister Édouard Philippe planerat. Höjningen som skulle införts vid årsskiftet sköts först fram, och ställdes sedan in helt.
Efter att ha hållit mycket låg profil i flera veckor klev presidenten fram och bad om ursäkt, måndag 10 december. Mitt i sin hittills svårast kris som president lovade Macron bland annat höjd statlig minimilön.
Missnöjet inom ”Gula västarna-rörelsen” har dock inte minskat. Protesterna handlar sedan ett par veckor tillbaka inte bara om bränslepriser, utan om Macrons förda politik på det stora hela.