Irans president väljs i allmänna val – men kandidaterna måste godkännas av det mäktiga Väktarrådet.
Presidenten har stort inflytande över inrikes- och utrikesfrågor, samtidigt som den största makten i landet innehas av den Högste ledaren Ayatollah Khamenei.
Många besvikna över ekonomin
Den sittande presidenten – den reforminriktade Hassan Rouhani – har satsat all sin politiska makt på att driva igenom kärnenergiavtalet och öppna upp landet. Och trots att en majoritet av iranierna stödjer avtalet så präglas valrörelsen av en besvikelse över att ekonomin inte tagit fart på det sätt som många hoppats.
Även om internationella handelsdelegationer köat för att besöka Teheran det senaste året så dröjer de stora affärerna. Oljeexporten har ökat, men ungdomsarbetslösheten är idag högre än under sanktionsåren – och ligger på 30 procent.
KRÖNIKA: Lagen gäller alla – även utländska kvinnor måste bära sjal i Iran
LÄS MER: Löfven välkomnad av Rouhani i Iran
Kritiseras för att ha sålt ut Iran
Den konservative utmanaren Ebrahim Raisi kritiserar Rouhani för att ha sålt ut Iran till Väst. Raisis svarta turban är ett tecken på släktskap i rakt nedstigande led till profeten Muhammed och han anses ha stöd av av Ayatollah Khamenei.
Han har till och med nämnts som en tänkbar efterträdare till den högste ledaren.
Raisi har vunnit popularitet bland landets många fattiga och vill att Iran istället för att öppna upp mot omvärlden blir mer självförsörjande. Han är en hårdför domare och rättslärd som tidigare tjänstgjort som Irans riksåklagare.
Inblandning av Trump
Rouhani är favorittippad i presidentvalet, men många bedömare anser att den amerikanske presidenten Donald Trumps utfall mot Iranavtalet stärker konservativa krafter i Iran som menar att Rouhani står för nära Väst.
LÄS MER: Analys: Iran – inte bara olja utan militär makt
Raisi har samlat stora mängder anhängare under sina kampanjmöten. Utgången på fredag kommer att bli avgörande för Irans relation till omvärlden – och inte minst till USA.
Verkställande makten hos presidenten
Iran är en teokrati, där islams lagar utgör grunden för lagstiftningen och domstolarna. Makten utgår från den högste andlige ledaren, sedan 1989 ayatolla Ali Khamenei. Den verkställande makten ligger hos presidenten, som väljs på fyra år. Vilka som får ställa upp i presidentvalet beslutas av Väktarrådet.
Får ingen kandidat 50 procent av rösterna blir det en andra valomgång mellan de två toppkandidaterna. I senaste valet (2013) var valdeltagandet drygt 70 procent.