Pressfrihetsindexet är ett slags referensverktyg som betygsätter länder efter bland annat yttrandefrihet, självcensur, presslagstiftning och hot mot journalister. Sett till hela världen har press- och yttrandefriheten haft ett svårt år.

– Om man tittar på 2014 så har vi ju flera konflikter i till exempel Syrien, Nordafrika och Ukraina som har påverkat pressfriheten negativt. Och det vi ser tydligt är att journalister har blivit måltavlor för de stridande parterna, av två anledningar, säger Jonathan Lundqvist som är ordförande för Reportrar utan gränser.  

– Den första anledningen är att de stridande grupperingarna inte längre är stater utan terroristorganisationer eller gerillagrupper. De är mindre benägna att bry sig om mänskliga rättigheter och bryr sig inte om vad FN säger. Det andra är att det är krångligt med journalister. Det är enklare att sprida sina nyheter och budskap genom att skaffa egna konton i sociala medier. Och det här är enormt problematiskt, säger Jonathan Lundqvist.

En filt av självcensur

På första plats hamnar Finland som bedöms vara bäst i världen, tvåa är Norge, följt av Danmark och Nederländerna. Sverige hamnar på femte plats, vilket är upp fem platser jämfört med förra året. Men den svenska förbättringen betyder inte att vi har blivit bättre. Sverige har i själva verket ett sämre pressfrihetsindex än förra året.

– Det som har hänt är att många länder i Europa har tappat, därför får vi en högre placering i år. Vi har en god pressfrihetssituation i Sverige, men vi har också problem. Vi har hot mot redaktioner, särskilt hos lokala medier som får ta emot hot när de gör granskningar. Det blir som en filt av självcensur över journalister för att man är rädd för sin egen säkerhet och sin familj. Sen har vi ett problem med FRA-lagen. Innan den så låg vi faktiskt etta på listan, säger Jonathan Lundqvist.

Svarta hål för journalistik

Europa är den region i världen som klarar sig bäst, Mellanöstern och Nordafrika är de värsta regionerna för press- och yttrandefrihet. Många länder där kontrolleras av icke-statliga aktörer såsom terrorgrupper och gerillor. Flera länder är i det närmaste svarta hål för all form av journalistik som till exempel Sudan, Somalia, Eritrea, Iran och Syrien. Svartlistade är också Kina, Kuba, Vietnam, Nordkorea, Turkmenistan, Laos, Rwanda, Azerbajan, Bahrain, Saudiarabien, Sri Lanka, Uzbekistan, Ekvatorialguinea, Jemen och Djibouti. Totalt 180 länder har listats.

Kanada hamnar på en åttonde plats, medan USA återfinns först på plats 49.

– Att USA inte hamnar högre beror bland annat på att man ju har börjat jaga visselblåsare frenetiskt. Så många visselblåsare som har åtalats under Obamas tid som president är fler än det totala antalet tidigare, säger Jonathan Lundqvist.

Ryskt propagandakrig

Av de afrikanska länderna är det Namibia som hamnar högst upp på en sjuttonde plats, före till exempel Polen, Island och Schweiz. I Sydamerika är det Uruguay (23) som bedöms ha bäst pressfrihet, Venezuela sämst (137). Ryssland hamnar på plats 152.

– Ryssland har tappat fyra platser och är ett land som går precis åt fel håll där Putin för ett aggressivt propagandakrig gentemot världen. Med statligt subventionerade kanaler anpassar han världsbilden som han vill ha den. Att som rysk journalist sätta sig emot statsapparaten innebär risk för tortyr eller till och med att bli dödad, säger Jonathan Lundqvist.

Piskrapp för bloggande

Allmänt hamnar de länder där religionen står som grund för lagstiftning lågt.

– Där använder man sig av hädelselagar för att försöka stänga ner kritk mot lagarna och straffen är hårda, säger Jonathan Lundqvist.

Ett exempel är den saudiarabiske bloggaren Raif Badawi som dömts för att ha förlöjligat islam och för att han tillät fri debatt på sin blogg. Han fängslades 2011 och har dömts till 1.000 piskrapp.

Totalt sett minskar förutsättningarna att fritt och öppet föra debatt i världen, men det finns ljuspunkter.

– Ett land som har kommit upp sig på listan är Georgien och det beror på att man har gjort reformer i landet som visar att man tar mediefrågorna på allvar. Samma sak med Elfenbenskusten, säger Jonathan Lundqvist.