– Norge är ett av de länder som tagit emot flest asylsökanden i Europa. Vi riskerar att få mellan 10 000 och 100 000 asylsökande nästa år och det kan få stora konsekvenser för vårt välfärdssamhälle, säger Sylvi Listhaug (FrP), invandrings och integrationsminister i den norska regeringen.
Nu har justitie- och beredskapsdepartementet konkretiserat förslagen och föreslår 40 större och mindre förändringar i lagar och andra regler.
Svårare att ta familjen till Norge
Bland huvudpunkterna i asylöverenskommelsen finns bland annat hårdare krav på familjeåterförening:
– Man kommer inte kunna ta hit familjen om resten av familjen bor i ett tryggt tredjeland. Till exempel om familjen bor i Turkiet så tror vi det är bättre med en återförening i Turkiet, säger Sylvi Listhaug (FrP), invandrings -och integrationsminister.
En annan punkt rör snabbare avvisningar.
– Vi minskar möjligheten att överklaga och även om ärendet är under behandling i domstol så kan man i vissa fall återföra folk till sina hemländer.
Andra punkter var även inrättandet av tillfälliga skyddsformer, hårdare id-kontroller (bland annat tas fingeravtryck och fotavtryck av alla som kommer utanför EES och EU. Avtrycken sparas i 10 år), nedskärningar av förmåner, hårdare krav på familjeåterföreningar, krav på att ha bott en viss tid i Norge för att kunna få kontantstöd samt att skapa centra för ensamkommande, minderåriga asylsökande i deras hemländer.
– Barnets bästa är att vara tillsammans med familjen i de allra flesta fall, säger Sylvi Listhaug (FrP).
Alla partier i Stortinget utom Miljøpartiet De Grønne och Sosialistisk Venstreparti har ingått en ramöverenskommelse om en skärpning av asylpolitiken. Förslagen ska nu ut på remiss under 6 veckor, sedan ska det norska stortinget ta beslut i frågan.
Tyst från svenskt håll
Den svenska migrationsministern, Morgan Johansson (S), vill inte kommentera det norska utspelet i dag. Inte heller generaldirektören för Migrationsverket Anders Danielsson. Men enligt flera bedömare följer Norges utspel som ett svar på andra europeiska länders förändringar av flyktingpolitiken.
– Jag tror beslutet grundar sig på både Sveriges och andra länders beslut om att försämra reglerna för asyl. Det leder till en incitamentsstruktur i Europa där alla länder strävar efter att inte verka som det mest attraktiva landet att söka asyl i, säger Andrej Kokkonen forskare på statsvetenskapliga institutionen vid Göteborgs universitet.
Andrej Kokkonen säger att det här troligen leder till förändringar vid EU:s yttre gränser.
– Förr eller senare tror jag att det leder till striktare kontroller vid EU: s gränser för det finns ju en gräns för hur lågt man kan gå när det gäller att bjuda under varandra. Till slut är det alltid ett land som kommer att sitta med svarte petter och framstå som mer attraktivt för asylsökande och då återstår ingenting annat än att stänga gränsen.