Liz Cheney är en av de tio republikaner som röstade ja för att ställa Donald Trump inför riksrätt. Hon är också vice ordförande i den kommitté som utreder stormningen av USA:s kongressbyggnad Capitolium i Washington den 6 januari förra året. Detta är något som kan vara till hennes nackdel i valet, och hon har själv bett om stöd över partigränsen.
I en intervju med CNN tidigare i augusti sade Cheney att hon inte förväntar sig att förlora: ”Jag jobbar hårt för att tjäna varenda röst och i slutändan tror jag verkligen att folket i Wyoming i grunden förstår hur viktig lojaliteten mot konstitutionen är”.
”Kämpar för det republikanska partiets ledning”
Den politiska strategen Terry Sullivan säger till Reuters att han tror att Liz Cheney har använt sin valkampanj – och positionen i kommittén – för att försöka hålla uppmärksamheten på Donald Trumps agerande under Capitolium-upploppet vid liv. Han menar också att Cheneys ambition har varit att rikta strålkastaren mot ex-presidentens fortsatta påståenden om rösträkningsfusk vid valet 2020 och att övertyga andra republikaner om att Trump är ett hot mot demokratin.
Sullivan ser Cheneys insatser som en del av en större kamp.
– Liz Cheney kämpar inte för omval, hon kämpar för det republikanska partiets ledning, säger han till Reuters och påpekar att somliga har diskuterat huruvida hon borde starta en presidentkampanj för valet 2024.
– Det är mer en sorts början, inte ett slut, säger han.
Hårt motstånd i Harriet Hageman
Kandidaten Harriet Hageman, som handplockats av Donald Trump, leder opinionsmätningarna i Wyoming och har tippats som stark segrare. Hon är en av de republikaner som också har fortsatt att sprida Trumps uppgifter om att han skulle ha vunnit valet 2020.
Om Liz Cheney förlorar primärvalet betyder det att hon förlorar sin plats i USA:s representanthus efter mellanårsvalet kommande höst. Samtidigt blir det ett bakslag för hela släkten Cheney då hennes far, Dick Cheney, varit både vicepresident och försvarsminister. Även hennes yngre syster, Mary Cheney, är aktiv inom politiken.