För många utomstående har Vatikanens byråkratiska apparat ett hemlighetsfullt och rentav romantiskt skimmer över sig.

Det är trots allt tack vare den som den katolska kyrkan genom seklen skickligt har navigerat genom konflikter, krig och interna maktuppgörelser.

Slöseri och korruption

Men förra året krackelerade fasaden. Den dåvarande påven Benediktus XVI:s butler läckte hemlig korrespondens till medierna. Av den framgick att den ansedda påvliga byråkratin i själva verket var både ineffektiv och korrupt.

Där framgick exempelvis att man lagt omkring fem miljoner kronor på den stora julkrubban på Petersplatsen, att flera interna maktstrider rasade och att beskyllningar om korruption haglade inom Vatikanens murar. 

Än värre blev det när en av Vatikanens tidigare chefsrevisorer, med ansvar för personal, egendomar och investeringar, greps i juni i år efter att han försökt smuggla omkring 200 miljoner kronor från Schweiz till Italien.

Externa revisorer får se vad ingen sett

Externa revisorer från Promontory Financial grupp och McKinsey & Co får nu full insyn i Vatikanens innersta hemligheter. Prio ett är att granska räkenskaperna, bland annat i vatikanbanken, men det finns också ett vidare uppdrag som handlar om att se över Vatikanens hela organisation.

En i stora delar hemlig organism som har levt sitt liv fullständigt skyddad från omvärlden i flera hundra år.

McKinsey ska i första hand granska hur Vatikanens kommunikationsapparat fungerar.

I dag har olika delar av organisationen sina alldeles egna kommunikationsvägar. Vatikanradion, Vatikanens TV-station, Vatikanens eget förlag och så förstås nyhetstidningen L'Osservatore Romano. Sedan några år tillbaka har man också en egen organisation kring webbportalen news.va.

Nu vill Vatikanen att dessa olika delar ska effektiviseras och samordnas – ett arbete som man hoppas ska ta några månader.

Större förändringar väntar

Men det mesta av förändringarna bakom Vatikanens murar kommer förstås att förbli fördolda för utomstående, precis som fallet är med de flesta interna omstruktureringar.

Påven Franciskus har dock större förändringar på gång. När han valdes samlade han genast åtta kardinaler till ett speciellt råd omkring honom.

Med hjälp av ett antal mindre kommittéer ska dessa nu komma med förslag på hur kyrkan bättre ska kunna möta behoven från de troende i en modern kontext.

De första förslagen på hur kyrkan ska förändras och arbeta framöver väntas redan i januari när påven träffar de åtta kardinalerna.