Listan med ryska militära haverier i sommar kan göras lång och dödstalen växer för varje dag.
Den 1 juli omkom 14 militärer i den atomdrivna miniubåten Losharik, då det utbröt en brand ombord när ubåten befann sig på uppdrag i Barents hav. Ubåten drevs av en kärnreaktor.
Några veckor senare, omkring den 5 och 9 augusti, skadades minst 40 personer i flera explosioner i vapenförråd i regionen Krasnojarsk i Sibirien. 16 000 människor evakuerades.
Och den 8 augusti inträffade en brand med efterföljande explosion i samband med ett robottest på en ”havsbaserad plattform” på en hemlig militär testanläggning nära staden Severodvinsk, enligt den statskontrollerade nyhetsbyrån Tass.
Enligt ryska uppgifter dödades sju personer och sju är allvarligt skadade – både militärer och forskare.
Forskarna som omkom arbetade på det statliga Rosatom som ansvarar för allt som har med kärnteknik att göra. Så utöver allt kring kärnkraftverk så ansvarar Rosatom också för att ta fram kärnstridsspetsar åt försvarsministeriet.
Det innebär att vid de tre haverierna har minst 21 personer omkommit och minst 47 skadats. Gemensamt för olyckorna är att ryska myndigheter offentliggjort mycket lite information som senare har ändrats.
Höjda strålningsnivåer
Efter det senaste haveriet 8 augusti steg strålningsnivåerna kraftigt i den ryska staden Severodvinsk, där det bor närmare 200 000 invånare. Staden domineras av en marinbas och ett varv som tillverkar bland annat atomubåtar med kärnvapenrobotar.
Enligt Rysslands väderinstitut registrerades strålningsnivåer på mellan 4 till 16 gånger det normala efter olyckan på den hemliga testanläggningen i Njonoksa nära Severodvinsk, uppgav den statskontrollerade ryska nyhetsbyrån Tass på tisdagen.
Det är omkring 75 mil mellan svenska Haparanda och Severodvinsk.
FOI-expert kritisk till Trumps tweet
Enligt USA:s president Donald Trump testade Ryssland kryssningsroboten SSC-X-9 Skyfall, som Ryssland benämner Burevestnik. Han tweetade uppgiften på måndagen efter en artikel i New York Times.
Fredrik Westerlund, som är forskningsledare på Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) och expert på rysk militärstrategi och kärnvapenfrågor, säger att man bör vara försiktig med att dra en sådan slutsats.
– Det finns för lite information om vad man testat. Vi skulle behöva mer information från Ryssland. Det jag ser i artikeln i New York Times är att de säger att de ”misstänker”. Det är inte samma sak som att man vet.