På agendan inför videotoppmötet i EU står bland annat EU-kommissionens förslag på ett krispaket efter coronapandemin.

Varken förhandlingar eller beslut planeras. I stället ska de 27 EU-ledarna ha en orienterande diskussion.

Den svenska regeringen ställer sig inte bakom kommissionens förslag på hur paketet ska vara utformat.

– Regeringen är mycket kritiskt till att så mycket som 500 miljarder euro ska lånas upp av EU för att sedan ges som bidrag till medlemsstater utan krav på återbetalning, sade Löfven i riksdagens EU-nämnd.

”Dela inte ut pengar gratis”

EU-minister Hans Dahlgren (S) menar att Sverige vill se en gemensam EU-insats, men inte på det sätt som föreslås.

– Det är den värsta situationen vi har haft i Europa sedan 30-talet, så det är klart att vi behöver göra en rejäl insats. Vi i Sverige tjänar på att det går bra för alla länder i Europa. Men det ska göras på rätt sätt, säger han i SVT Aktuellt.

– Man ska inte dela ut pengar gratis, utan det ska vara lån på bra villkor. Vi ska inte belasta kommande generationer med de här utgifterna.

Även Österrike, Nederländerna och Danmark är kritiska till förslaget. De tycker också att bidragen borde ersättas av lån.

Nota skickas vidare

Tanken är nu att det är EU som helhet, inklusive Sverige, ska betala tillbaka lånen under högst 30 år med start 2028. Löfven varnar för att man då skickar notan till framtidens skattebetalare.

Av krispaketets 750 miljarder ska 500 miljarder delas ut till medlemsstater i form av bidrag, något regeringen invänder mot.

Historisk data avgör

Stefan Löfven ställer sig också frågande till hur bidragen ska fördelas mellan olika medlemsstater. Han är bland annat kritisk till att historisk data över arbetslösheten i olika EU-länder ska styra fördelningen.

Han uppgav i EU-nämnden att fördelningen måste ha en tydligare koppling till coronapandemins effekter på olika länder.