Socialstyrelsen får i uppdrag av regeringen att analysera och bedöma vilka åtgärder som är nödvändiga för att ett system med civilplikt ska kunna införas inom hälso- och sjukvården.

Syftet är stärkt beredskap vid höjd beredskap och krig.

– Det handlar om att anpassa efter de behov som behövs, säger sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson.

Sedan tidigare har ett antal ”snabbspår” införts för att förbättra personalförsörjningen inom det civila försvaret, bland annat inom kommunal räddningstjänst där repetitionsutbildningar har genomförts.

Fokus på legitimationsyrken

Även sjukvården kommer att behöva mer personal i ett förändrat läge, varför regeringen nu vill aktivera civilplikten även inom den sektorn.

Framför allt vill man se över legitimationsyrken, vilka kompetenser som finns och var de finns, enligt sjukvårdsministern.

– Vi har tusentals av utbildad, legitimerad personal som har arbetat i sjukvården men som har lämnat sjukvården. Om vi kunde få tillbaka dem i ett system där de får en möjlighet att repetera, komma in i arbetet, så skulle de kunna vara en del av civilplikten framöver, säger Ankarberg Johansson.

– Mer än 13 000 sjuksköterskor har lämnat yrket de senaste åren och jobbar i andra verksamheter och de kan vara möjliga för civilplikt, konstaterar hon vidare.

Socialstyrelsen ska också utreda och bedöma behovet av och förutsättningarna för civilplikt inom tandvården.

En slutredovisning av uppdraget ska lämnas den 28 november. I juni ska myndigheten lämna en muntlig delredovisning till regeringskansliet.

”Kommer behövas i fler sektorer”

Minister för civilt försvar, Carl-Oskar Bohlin (M), säger att läget i vår omvärld gör att det civila försvaret behöver utvecklas så snabbt som möjligt.

– Vi ser att civilplikten är ett instrument som kommer att behöva användas i fler sektorer.

På torsdagen kom Riksrevisionen också med en granskning som visar att utbyggnaden av det civila försvaret har gått långsamt. Bohlin menar dock att myndigheten inte har vägt in ”förmågeökningen det senaste året”.

– En hel del av den kritik som Riksrevisionen riktar har varit känd för regeringen och någonting vi har arbetat med att åtgärda.

Han konstaterar samtidigt att mycket återstår att göra.

– Mer måste göras snabbare. Vi är inte där vi vill vara i förhållande till hur säkerhetsläget ser ut.