Hypotesen att Ukraina beskjutit sina egna har spritts såväl av ryska militärbloggare som av ryska statskontrollerade tv-kanaler.
Bland annat hänvisar man till en övervakningsfilm där den inkommande roboten ser ut att speglas i två bilar. Enligt propagandan bevisar spegelbilden att roboten slog ned från nordväst – och måste alltså ha avfyrats från ukrainskkontrollerat område.
Även Bild-journalisten Julian Röpcke och den oberoende ryska analysgruppen CIT har dragit slutsatsen att roboten kom från nordväst, baserat på samma övervakningsfilm.
Men spegelbilder kan vara bedrägliga. SVT Nyheter kan i inslaget ovan illustrera med ett spegelexperiment hur roboten lika väl kan ha slagit ned från sydöst.
Riktningen spelar ingen roll
Riktningen spelar heller ingen roll, säger Hans Liwång, docent i militärteknik vid FHS.
– Oavsett om det är kryssningsrobotar eller luftvärnsrobotar finns det ingen nödvändig koppling mellan varifrån de sköts upp och från vilket håll de slår ned på slutet. Att analysera väderstreck är inget fruktbart sätt att utreda det här.
Kryssningsrobotar kan programmeras mot målet i en icke-direkt bana. Anledningen kan vara att manövrera förbi terräng, undgå upptäckt och nedskjutning eller för att förvilla.
– Den enda gången riktningen spelar roll är när det gäller ballistiska vapen, alltså sådana som inte kan ändra riktning. En gevärskula är det bästa exemplet, den kan inte skjutas från en punkt och svänga halvvägs. Men alla andra vapen kan och gör det regelbundet.
Enligt ukrainska lokala myndigheter var det en S-300 luftvärnsrobot som träffade marknaden.
– När det gäller luftvärnsrobotar som används mot markmål är det inte lika naturligt att punkter programmeras in i färdvägen. Men det är fortfarande så att de inte flyger en rak väg. Och även för dessa är den sista fasen styrd av helt andra saker än varifrån den kommer.
Efter att den här artikeln publicerades har New York Times hittat nya uppgifter som tyder på att en felande ukrainsk robot av misstag kan ha slagit med i marknaden