Gocha Gvaramia visar runt i den mörka korridoren, högt upp i det slitna 14-våningshuset i den georgiska huvudstaden Tblisi. Han visar in oss i det enkla rum där han bor med sin fru. I rummet bredvid, tidigare entrén till hissen, sover hans son.
– Min familj, vi är ändå tacksamma för vad vi har, säger han.
– Många andra här bor sex-sju personer på bara tolv kvadrat. Det är inget riktigt liv.
Ett öppet sår
Det här har varit hans hem i närmare tre decennier, ända sedan kriget i den ryskstödda utbrytarregionen Abchazien i början på 90-talet.
Som de flesta av de mer långvariga invånarna kom Gocha hit som flykting. Han är själv veteran från kriget och driver i dag flera nyhetssajter där han analyserar konflikten som i dag har övergått till en frusen sådan.
Huset och det bredvid var studentrum innan regeringen inhyste flyktingarna här. Sedan dess har de övergått i invånarnas ägo. Än i dag är det mycket enkelt och i de två byggnaderna som hänger ihop bor i dag uppemot 500 familjer.
– Visst är konflikten fortfarande närvarande här, konstaterar Gocha.
”Symboliskt straff”
Oroligheter mellan Georgien och dess ryskstödda utbrytarregioner har pågått länge och blossat upp flera gånger. Spänningarna mot Ryssland har också eskalerat, och fick sitt crescendo 2008 med Rysslands invasion av Georgien.
När nu Ryssland samlar trupper vid gränsen till Ukraina ser många georgier tydliga paralleller. Batu Kutelia, tidigare USA-ambassadör och biträdande försvarsminister, framhåller att ryska agerandet mot Ukraina bara är en fortsättning på vad som drabbade Georgien 2008.
– Med Georgien vill Ryssland symboliskt straffa de som närmar sig väst. Med Ukraina ser man det här som sista chansen att stoppa Ukraina från att moderniseraa.
Avfärdar ryska krav
Flera opinionsundersökningar visar att en stor majoritet georgier stödjer Natomedlemskap och många Natoförspråkare anser att Ukraina-läget ger dem rätt. Men Ryssland kallar georgiskt och ukrainskt Nato-medlemskap en ”röd linje” som inte får korsas.
Kutelia, som i dag är oppositionspolitiker och kraftig Natoförespråkare, avfärdar de kraven blankt.
– Ryssland är inte i position att ställa några krav, säger han.
– Om de uppnår något där, så kommer bara nya krav. Det är en terroristtaktik.
Hoppas kunna återvända
För Gocha Gvaramia är det tydligt att Ukrainas situation hänger ihop med Georgiens, och att Ryssland bär ansvaret. Trots den utdragna konflikten hoppas han en dag kunna återvända hem.
– Förstås. Kunde vi återvända i morgon hade vi gjort det. Men som man säger, det är lättare att riva ner än att bygga upp något.
Decennier av rysk-georgisk konflikt
Konflikterna mellan den georgiska centralregeringen och landets nordliga, ryskt stödda, utbrytarregioner har en lång och bitter historia på båda sidor. De har förstås en egen logik, men har också blivit del i spänningarna mellan Ryssland och försvarsalliansen Nato.
Stridigheter har blossat upp flera gånger men fick sitt crescendo 2008 med Rysslands invasion av Georgien. Augustikriget blev en kort, skarp styrkedemonstration från den överlägsna ryska sidan. En EU-ledd rapport har lagt del ansvar på både Georgien och på Ryssland. Georgien anses i rapporten ha utlöst kriget, men Ryssland sägs ha provocerat Georgien och sedan överreagerat kraftigt i strid med internationell lag.
Relationen mellan de två hade då förvärrats under längre tid. En källa till konflikt var beskedet från Nato tidigare samma år att Georgien och Ukraina skulle beredas plats för framtida medlemskap. Det mötte ilskna reaktioner från Ryssland som pekade ut det som ett hot mot rysk säkerhet.
