Palats och monument efter den sovjetiska ockupationen riskerar också att rivas eller byggas om. En ny lag tvingar även den lettisk-ortodoxa kyrkan att klippa banden till den rysk-ortodoxa.

Enligt SVT:s Europakorrespondent, Christoffer Wendick, blev kriget i Ukraina ett gyllene tillfälle för landets politiker att dra igång nedmonteringen av det sovjetiska arvet – något man velat göra under en längre tid.

– Allt med koppling till Moskva eller Ryssland har blivit något hotfullt, säger han.

Rysktalandes syn på kriget möjlig orsak

Vad som också kan förklara varför de styrande valt att kapa banden till Ryssland har att göra med en undersökning från i våras som visar att 20 procent av de rysktalande i landet är positivt inställda till president Vladimir Putin. Det menar den lettiske statsvetaren Juris Rozenvalds.

– De såg detta som en risk, säger han.

Konsekvenser när språket tvättas bort

Trots att en tredjedel av Lettlands befolkning tillhör den ryska minoriteten är landets enda officiella språk lettiska. Rysktalande Karina ser konsekvenser med att ryskan nu håller på att tvättas bort.

– Om du säger till folk att de är fel slags människor kan du inte förvänta dig att de kommer att stå upp, skydda och respektera dig om något händer. Vi sitter alla i samma båt, säger hon och fortsätter:

– Jag vill inte ändra på något i mitt liv bara för att någon har bestämt att man inte får tala ryska här längre.

Hör Karina berätta mer om hur det ryska språket begränsas i klippet ovan.