Professorn: Ryska attackerna mot elförsörjningen ett krigsbrott

Uppdaterad
Publicerad

Rysslands taktik att attackera energiinfrastruktur och lämna miljontals ukrainare utan både el och vatten genom vintern fördöms på bred front. Men utgör attackerna ett krigsbrott? Det är en bedömningsfråga, menar Mark Klamberg, professor i folkrätt.

– Jag ser det som en överträdelse av den internationella humanitära rätten och en krigsförbrytelse, säger han.

Moskva har sedan kriget bröt ut den 24 februari riktat in sina attacker på ukrainsk energiinfrastruktur. Under hösten har attackerna trappats upp sedan ukrainska styrkor rönt framgångar på slagfältet och återtagit stora delar tidigare ryskockuperat territorium.

Enligt krigets lagar är det inte tillåtet att attackera civila objekt, utan enbart militära mål, och den så kallade distinktionsprincipen ställer krav på de stridande parterna att alltid göra en åtskillnad mellan dessa.

Så långt är den internationella rätten glasklar, men till vilken kategori hör energiinfrastruktur – civila objekt eller militära mål? Mark Klamberg, professor i folkrätt vid Stockholms universitet, menar att det är en bedömningsfråga.

”Får göra en avvägning”

– I vissa fall kan viss infrastruktur användas både för civila och militära ändamål. Då måste man ta hänsyn till vilken den militära nyttan är jämfört med den skada eller det lidande man orsakar civilbefolkningen. Man får göra en avvägning, säger han.

– I det här fallet är den militära vinsten av att slå ut energiinfrastruktur ganska liten i förhållande till den skada man orsakar civilbefolkningen. Ukrainas militär påverkas lite, eller inte alls, av de här attackerna utan de skadar enbart civilbefolkningen.

Så vilken är din slutsats?

– Jag ser det som en överträdelse av den internationella humanitära rätten och en krigsförbrytelse, säger Mark Klamberg.

”En tillåten attack”

Rysslands president Vladimir Putin sade i början av december att den ryska militären kommer att fortsätta attackera viktig infrastruktur, och beskrev attackerna som vedergällningar för sprängningen av Krimbron, som Moskva pekar ut Kiev som ansvarigt för. Putin hävdade att sprängningen var en terrorhandling i syfte att förstöra ”kritiskt betydelsefull civil infrastruktur”. Men Klamberg delar inte den bilden.

– När det gäller Krimbron var den militära nyttan större än den civila skadan. Bron används för att transportera militärt materiel och attacken utfördes på natten. Det gör att proportionalitetsbedömningen blir annorlunda. Jag skulle säga att det var en tillåten attack, säger han.

Vem eller vilka kan hållas ansvariga för de ryska attackerna? Hör Mark Klamberg förklara i klippet ovan.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.