Filmklipp visar hur säkerhetsstyrkor brutalt slår ner flyende demonstranter, släpar till synes livlösa personer längs marken och skoningslöst misshandlar dem.

Sociala medier har fyllts av bilder och videoklipp som visar hur säkerhetsstyrkor använder våld mot demonstranter i Chile. Enligt Orla Vigsø, professor i medie- och kommunikationsvetenskap vid Göteborgs universitet, har sociala medier blivit ett betydande verktyg för att mobilisera vid protester eller konflikter.

– Framför allt levande bilder är extremt suggestiva och har en stor påverkanskraft. Man kan säga att det har blivit en integrerad del av alla försök till mobilisering. I dag är det svårt att föreställa sig att man skulle kunna mobilisera folk utan sociala medier, säger Orla Vigsø.

Används för påverkan

Det finns också baksidor med den omfattande spridningen. Desinformation eller vinklad information används för att påverka vid i princip alla konflikter eller protester nuförtiden, enligt Orla Vigsø.

– Det är väldigt lätt att få folk att tro att bilder visar något som senare visar sig inte stämma. Men då har det redan spridits till miljoner som aldrig kommer att se förklaringen till vad de faktiskt såg. Nu när alla har en mobiltelefon som de kan filma med har möjligheterna till det blivit större.

Inte bara våld

Det är inte bara våldsamma klipp som delas från protesterna i Chile. Till exempel har klipp som visar hur poliser och demonstranter kramar om varandra fått spridning.

– Visar man en bild eller film på en demonstrant och en polis som kramar varandra har man också sagt en massa annat, att polisen inte är intresserade av konfrontation utan att det är polisledningen och den politiska ledningen som är skyldiga till det, säger Orla Vigsø.

– Det faktum att sociala medier är suveräna för att snabbt nå en väldigt stor publik gör att de har en otrolig potential, fortsätter Orla Vigsø.