Att lova politiska krafttag redan under första året som president är vardagsmat i en valkampanj, men genomförandet är sällan lika lätt. Har Macron hittills hållit sina politiska löften?
Nationellt centrum mot terrorism
Under sin kampanj lovade Emmanuel Macron att inrätta ett statligt underrättelseorgan som ska arbeta specifikt mot islamistisk terrorism, och en speciell insatsstyrka under presidentens ledning. Den 7 juni etablerades mycket riktigt ett nationellt centrum mot terrorism, som ett komplement till den franska underrättelsetjänsten.
Löftet att satsa på skolor i särskilt utsatta områden har också delvis infriats. Arbetet med att minska klasserna för elever i skolans första år är inlett i delar av landet, och kommer att generaliseras under nästa år.
Emmanuel Macron har också hunnit med ett statsbesök hos Tysklands förbundskansler, Angela Merkel, och ska ta emot flera europeiska statschefer i augusti, i enlighet med sina löften.
EU-kommissionen varnar
Frankrikes finansiella situation har oroat Europeiska kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker, som i maj varnade landet för att ett budgetunderskott över 3 procent av BNP ”inte är hållbart” och att fransmännen ”spenderar för mycket pengar på fel saker”. Som svar lovade Emmanuel Macron att genomföra en granskning av statens finanser i samband med sitt tillträde som president, och lovade att inga regleringar av skatter eller bidrag skulle ske under sommaren.
I juli meddelade presidenten att 4,5 sparade miljarder ska ryckas från statens budget – och mycket riktigt blev det inte skattebetalarnas huvudvärk. I stället skulle medlen tas från bland annat försvarsbudgeten – ett beslut som resulterade i att chefen för det franska försvaret, Pierre de Villiers, avgick i protest.
Ingen ”première dame”
Det går segare för lagförslaget droit à l'erreur, ”rätt att göra fel”, som skulle implementeras senast i juni. Lagen, som ska garantera fysiska och juridiska personer rätten till hjälp och ledning istället för bestraffning om de begår ett regelbrott ”i god tro”, har kritiserats av det franska lagrådet för att vara osammanhängande och svår att tillämpa.
Och Macrons hustru Brigitte, som i valrörelsen lovades ett mer definierad roll som ”la première dame”, landets första dam, fick också nobben. Trots att uppdraget, som skulle inneburit en ändring i konstitutionen, inte innebar en officiell lön ur statskassan sa franska folket bestämt nej till en sådan ändring.
Rekordlåga popularitetsnivåer
Enligt en sympatiundersökning gjort tidigare i augusti är presidentens popularitet nere på rekordlåga nivåer – bara 36 procent svarade att de var nöjda med Macrons agerande, medan 64 procent svarade att de inte var nöjda. Tappet tros ha skett nyligen – i juli låg siffran nöjda väljare på 54 procent, och i juni 64 procent.
Men trots att de låga siffrorna är oroväckande för presidenten är de kanske inte helt förvånande. I den första valomgången i våras var det bara 24 procent av väljarna som röstade på Macron. Detta kan jämföras med de 66 procent som gav honom den slutliga vinsten i den andra valomgången i maj, en skillnad som troligen kan förklaras med att en betydande andel av rösterna i själva verket lades i protest mot hans motståndare – Nationella frontens Marine Le Pen.
Tre ministrar avgick
En av de största kontroverserna har utan tvekan varit korruptionsskandalerna i partiet MoDem, som ingår i en allians tillsammans med Macrons nystartade parti En Marche!. Ironiskt, tyckte många, som följt Macrons valkampanj där han ofta talade om att bekämpa korruption och politiskt maktmissbruk. Försvarsminister Sylve Goulard, justitieminister och MoDems partiledare Francois Bayrou och EU-minister Marielle de Sarnez avgick alla tre i juni efter anklagelser om att partiet använt EU-bidrag för utbetalning av löner.
Bara dagar tidigare hade stadsplaneringsministern tillika Emanuel Macrons högra hand, Richard Ferrand, klivit av sin post. Tidigare i somras konfronterades han med anklagelser om att i flera fall ha använt resurser och företagskontakter för att hjälpa sina närstående få jobb och affärskontrakt.