Mexiko har stränga vapenlagar och landets enda lagliga vapenbutik ligger inne på ett militärområde i huvudstaden Mexico City. De mexikanska drogkartellerna har därför varit helt beroende av illegal vapenhandel för att kunna bygga upp sitt våldskapital.

Omkring 400 000 mexikaner har dödats sedan president Felipe Calderón förklarade krig mot kartellerna 2007. Enligt mexikanska myndigheter utförs minst 70 procent av morden med skjutvapen och en överväldigande majoritet av vapnen kommer från USA.

USA lovar hårdare kontroller

Skjutvapen som inte kan köpas lagligt av privatpersoner i Mexiko kan enkelt införskaffas i någon av USA:s omkring 17 000 vapenbutiker. Sedan kan de smugglas över gränsen in i Mexiko, där de via lokala vapenhandlare säljs vidare till kartellerna.

Enligt uppskattningar kommer 85 procent av de vapen som används av mexikanska karteller från USA.

I april 2023 lovade USA:s president, Joe Biden, att införa hårdare kontroller mot tillverkare och säljare av skjutvapen, för att stoppa det illegala flödet från USA. Initiativet välkomnades av den mexikanska regeringen, men i Mexiko är frustrationen stor över att USA inte gör mer för att kontrollera vapenhandeln.

Mexikansk rättsprocess i USA

Den mexikanska staten har därför på senare år tagit saken i egna händer och driver nu en uppmärksammad rättsprocess i amerikanska domstolar mot amerikanska vapentillverkare.

Mexiko hävdar att vapentillverkarna länge vetat om att deras vapen hamnat i händerna på våldsamma mexikanska karteller – men har trots det inte vidtagit åtgärder.

På söndag ska 98 miljoner mexikaner välja president men också kongressledamöter, guvernörer, borgmästare och representanter till kommunala församlingar. Över 19 000 poster står på spel i det största valet i landets historia. Men det är också en av de våldsammaste valrörelserna i Mexiko.

De illegala skjutvapnen från USA kastar på så sätt långa skuggor över den mexikanska demokratin.