Ett räddningsteam har tagit sig in i ett insnöat hus i Alperna, bild från den 9 januari i år. Hur påverkas extremvädret av klimatförändringarna? Naturskadespecialisten Pär Holmgren reder ut.

Så påverkas extremvädret av klimatförändringarna

Uppdaterad
Publicerad

Januari, februari, juni och juli är alla månader då extremväder är extra vanligt. Naturskadespecialisten Pär Holmgren förklarar hur och varför olika typer av väder blir mer extrema.

Värmeböljor

Torka i Spanien. Foto: TT/Arkivbild.

Vädertypen som tydligast påverkas av klimatförändringarna. Framförallt i delar av världen som redan har väldigt höga temperaturer kan värmeböljorna redan utan en global uppvärmning bli extrema. Med en klimatpåverkan blir värmeböljorna varmare, och får desto större konsekvenser.

Skogsbränder

Skogsbränderna som drabbade Kanada i september förra året var förödande. Foto: AP/TT

Varmare temperaturer leder ofta även till torrare mark. Vattnet dunstar helt enkelt ur marken. Detta leder bland annat till ökad risk för skogsbränder – alltså en indirekt konsekvens av klimatförändringarna.

Stormar och regn

Räddningstjänsten för med hjälp av båt iland ett större antal får som blivit strandsatta när stormen Ingolf fick vattnet att stiga där de betade norr om Höllviken i oktober förra året.

Här blir det lite mer komplicerat. Svenska oväder, till exempel de klassiska höststormarna, styrs och blir kraftigare ju större temperaturskillnader det är mellan norr och söder. Den globala uppvärmningen gör att temperaturen höjs snabbare Arktis i norr, än längre söderut närmare ekvatorn – vilket i sin tur snarare kan leda till något färre eller svagare höststormar.

Men å andra sidan ökar då risken för stormskador. Med ett varmare klimat får vi mindre tjäle i marken och allt blötare skogar. Detta gör att träden står sämre. Så när en ”vanlig” storm kommer så ramlar ändå träden. Ännu en indirekt konsekvens av klimatförändringarna.

Extrem kyla långt söderut

Staden Savannah i Georgia, USA, drabbades av snökanonen som slog hårt mot USA:s östkust i början av januari. Foto: TT

Även detta kan ha att göra med att det blir varmare på Arktis. Uppe i luften finns något som heter Jetströmmen. Den håller på att försvagas av klimatförändringarna, enligt en del forskare.

Det gör i så fall att det blir en större vågbildning på strömmen, som i sin tur kan medföra en ökad risk för tillfälliga utbrott av kalluft från Arktis. Alla forskare är dock inte helt eniga om detta.

– De senaste åren har det vid några tillfällen just den här årstiden har kommit mycket kall luft som tagit sig längre söderut än den brukade på 1900-talet, säger Pär Holmgren.

Tropiska oväder

En tropisk storm slog till mot Filippinerna i början av januari. Foto: TT

Ju varmare haven blir desto mer energi finns åt tropiska oväder. Man kan se en tendens där tropiska oväder i allt större utsträckning löper en risk att bli kraftiga orkaner, just på grund av de allt varmare klimatet.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.