Det är kongressen som stiftar lagarna i USA. Genom lagar styr de också budgeten. Presidenten kan blockera lagarna genom att lägga veto – men i vissa fall kan kongressen rösta ned vetot.

Demokraterna har försökt sätta abortfrågan högt på agendan i höstens val och har uppgett att de ska försöka skydda aborträtten i delstaterna med hjälp av federala lagar. Det, liksom paket för ekonomiska stödåtgärder och sociala insatser, kan stoppas.

Rätten att förklara krig ligger hos kongressen, men det har inte hindrat tidigare presidenter från att utkämpa krig utan dess tillåtelse. Det finns kryphål i konstitutionen som gör att presidenten kan gå in i krig utan att det föregåtts av en formell krigsförklaring.

Några områden har presidenten den huvudsakliga makten över, oavsett vilka som styr och ställer i kongressen. Ett av dem är utrikespolitiken. Bland annat kan presidenten samtala med andra länder, erkänna stater och utse ambassadörer.

En av de mäktigaste institutionerna i USA är dess högsta domstol. De nio ledamöterna väljs på livstid och om någon av dem dör ska presidenten nominera en ny kandidat. Om Republikanerna kontrollerar majoriteten i senaten kan de blockera en eventuell utnämning, något som bland annat hände under demokraten Barack Obamas tid vid makten.

Biden har personligen inte mycket att göra med 6 januarikommittén, som granskar stormningen av Capitolium. Men en direkt konsekvens av ett maktskifte i kongressen blir att Demokraterna inte längre kan använda kommittén för att sätta åt den tidigare presidenten, och Bidens förmodade motståndare i valet 2024, Donald Trump.

Kommittén röstades fram då Demokraterna hade egen majoritet i representanthuset. Republikanerna kan välja att upplösa kommittén i förtid eller ändra dess inriktning.