Att säkerställa bildernas äkthet är viktigt, både för att kunna motbevisa desinformation och för att de kan komma att tjäna som bevismaterial i utredningar om misstänkta krigsförbrytelser.

– Vi samlar in bilder och filmer som publiceras i sociala medier och som tillsammans med vittnesmål från människor i krigzonerna, där vi är på plats, kan utgöra bevis för krigsbrott, berättar Sam Dubberly på människorättsorganisationen Human Rights Watch (HRW).

Jämför med satellitbilder

Han har granskat bilder och filmer från olika krigszoner sedan 2016 enligt en ytterst noggrann procedur som syftar till att säkerställa att bilderna och filmerna är nytagna och från den plats och vid den tidpunkt som de uppges vara tagna.

– Genom en speciell bildsökning kan vi kolla om bilden eller filmen publicerats tidigare och för att kunna bekräfta den exakta platsen för händelsen granskar vi till exempel, hus, gatuskyltar och restauranger som finns på bilderna och jämför dem med satellitbilder från området. 

Sam Dubberley poängterar att bildanalyserna bara är en del i arbetet med att få fram information om det som sker i de olika krigszonerna. Fakta som kan ligga till grund för utredningar om krigsförbrytelser.

Publiceras på nätet

Efter attacken mot ett bostadsområde i Tjernihiv i norra Ukraina den tredje mars, kunde exempelvis Human Rights Watch medarbetare i Kiev åka dit och hämta in ytterligare filmer och prata direkt med invånarna i staden.

Vittnesmål, ännu viktigare än bildmaterialet, enligt Sam Dubberley.

– Våra kollegor pratade till exempel med läkare på sjukhuset som vårdade de patienter som skadats i attacken mot bostadsområdet.

Human Rights Watch publicerar även det granskade videomaterialet på internet.

– Vi publicerar det för att det är så viktigt att visa vad som sker i krigets Ukraina men vi gör det med respekt och tillstånd från de människor som är direkt berörda av kriget.