• Viktigt meddelande:

    Viktigt meddelande till allmänheten i Skelleftehamn och Örviken i Skellefteå kommun, Västerbottens län. Det brinner i ett industriområde med kraftig rökutveckling till följd. Räddningsledaren uppmanar alla i området att gå inomhus och stänga dörrar, fönster och ventilation. För mer information lyssna på Sveriges Radio P4 Västerbotten.

Så spred Kina desinformation på nätet

Publicerad

Den kinesiska desinformationskampanjen som Twitter säger sig ha stoppat i augusti var ”trubbig och osofistikerad”, enligt en analys från australiensiska forskare.

I slutet av augusti blockerade Twitter och Facebook ett stort antal användare med hänvisning till att de skulle vara kopplade till en statligt styrd kinesisk påverkanskampanj. Målet var att sprida kritik mot protesterna i Hongkong.

Det var första gången Kina kopplades till en desinformationskampanj på de stora amerikanska plattformarna. ​

I samband med nyheten om de blockerade kontona offentliggjorde Twitter data i form av 3,6 miljoner tweets från de utpekade kontona. ​En ung datavetare i Singapore, Chin Hon Chua, är en av de som har tittat närmare på dessa.

– När man tittar på hela mängden tweets var Hongkong inte något av de vanligaste ämnena, för det är extremt mycket “brus” i datan. Men om man filtrerar efter Hongkong kan man urskilja trollens syften. Jag använde olika visualiseringstekniker för att ge en bild av de kinesiska statstrollens retorik, förklarar han. ​

Baktankar, porr och Gui Minhai

Han fann bland annat att tweets i samband med Hongkong ofta hade ordet ”baktankar” i sig. I typfallet anklagades olika aktörer för att ha baktankar med att uppmuntra protesterna. ​

En grupp australiensiska forskare har också analyserat datan från Twitter. I en rapport från Australian Strategic Policy Institute (ASPI) beskrivs de nu avstängda kontona som spamkonton, som använts till många olika budskap under sin livslängd. Mest porr, men också kritiska budskap om miljardären Guo Wengui, en man som bor i USA och driver en Youtubekanal med kritik mot det kinesiska politiska etablissemanget.

På tredje plats bland budskapen som lyfts fram i rapporten återfinns den svenske bokförläggaren Gui Minhai. Han svartmålas under en kortare kampanj 2018. I rapporten från ASPI pekas Kommunistpartiets avdelning Enhetsfronten ut som en möjlig beställare. Enligt rapporten har tidskrifter kopplade till Enhetsfronten offentliggjort anbud för att öka organisationens närvaro på Twitter. ​

Dåligt koordinerat

Kampanjen beskrivs som trubbig och osofistikerad.​

– De ryska påverkanskampanjerna via sociala medier är sofistikerade eftersom de byggde en relevant publik över tid, och framstod som genuina personligheter, och kunde tilltala sina målgrupper. Den här kinesiska kampanjen försökte bara få ut sitt budskap utan att bry sig om publiken, säger analytikern Tom Uren, som är en av rapportförfattarna.​

– Att försöka påverka via sociala medier är en del av en större kampanj, som innehåller statliga medier, intern censur, diplomati, och press mot västerländska medier. Allt ingår i en större design, som ska underminera legitimiteten i Hongkongprotesterna, säger han.​ Istället för att bygga sammanhang eller vinna nya följare beskrivs kontona helt enkelt ha spammat följare med en blandning av porr och budskap som stöttar Fastlandskina. ​

”Skiljer sig stort från det vi ser från ryskt håll”

Journalisten och säkerhetsentreprenören Zak Doffman skriver om cybersäkerhet för amerikanska Forbes.​

– Graden av sofistikering när det gäller vad som sker på den här nivån i Ryssland är mycket större än det som sker i Kina, säger han.​

– Vare sig det handlar om Xinjiang eller Hongkong så är det alltid fråga om lokala kinesiska frågor. Detta skiljer sig stort från det vi ser från ryskt håll, vilket är regelrätt hybridkrigföring, pågår i helt andra delar av världen och handlar om internationellt inflytande i frågor som ligger långt från rysk inrikespolitik.​

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.