Den internationella kvinnodagen den 8 mars är historiskt en dag då det demonstreras och krav på jämställdhet och rättvisa lyfts fram. I Sverige har dagen uppmärksammats regelbundet sedan 1970-talet. Även i år genomfördes demonstrationer, bland annat på Sergels torg i Stockholm. Men det var inte i lika stor uppslutning som under tidigare år.

På kultursidorna frågade sig skribenter till och med vem som haft ihjäl feminismen. Och kanske är det ett tecken i tiden.

På fyra år har andelen unga svenskar, mellan 15 och 24 år, som beskriver sig som feminister sjunkit från 34 till 24 procent, enligt årets rapport från Ungdomsbarometern som kom i februari.

Demonstrationer och marscher

Runt om i världen demonstrerades det i alla fall under lördagen, för frihet, lika lön och sexuella och reproduktiva rättigheter, från Central- och Sydamerika – bland annat i Mexiko, Panama, Colombia, Venezuela, Peru, Chile, Brasilien och Argentina – till en lång rad länder i Europa, Asien och Afrika. I Indien och Turkiet protesterade kvinnor mot våld och sexuellt våld mot kvinnor.

Även i USA och Kanada marscherade människor, bland annat med skyltar om aborträtt, demokrati och mot Trump-administrationen.

Inför årets kvinnodag kom FN-organet UN Women i veckan med en rapport, som visar att kvinnors rättigheter är på tillbakagång i en fjärdedel av världens länder. Var tionde minut dödas en flicka eller kvinna av en partner eller familjemedlem, enligt rapporten. Och under det senaste decenniet har det konfliktrelaterade våldet ökat med 50 procent.

”Globalt sett är kvinnors mänskliga rättigheter under attack. I stället för att integrera lika rättigheter ser vi hur kvinnohatet blir mer mainstream”, sa FN:s generalsekreterare António Guterres i ett uttalande.