Filmen visades av läkaren Mohamed Tennari, under ett informellt FN-möte, arrangerat för att uppmärksamma användningen av kemiska vapen i kriget i Syrien. Han arbetade på ett sjukhus i byn Sarmin i provinsen Idlib den 16 mars när byn utsattes för en klorgasattack.
Regimen står anklagad
Enligt New York Times, som påpekar att videons äkthet inte går att bekräfta med oberoende källor, syns två barn, tre och två år gamla, ligga på sin mormors kropp och en ettåring i en säng bredvid. Familjens lägenhet förvandlades till ”en gaskammare” när byn attackerades och den giftiga gasen tog sig in i hemmet via en ventil, berättade Tennari. Vårdpersonal gav barnen syre och injektioner, men det var förgäves – barnen, deras föräldrar och mormor dog.
Omkring 120 skadade sökte sig till sjukhuset där Tennari arbetade efter attacken. De flesta av dem var kvinnor och barn och patienterna fick ligga på golvet för det fanns inte tillräckligt många sängplatser, berättade Tennari.
Enligt FN-anknutna Organisationen för förbud mot kemvapen (OPCW) släpps klorgas i så kallade tunnbomber från helikoptrar i krigets Syrien. Därmed är det regimen som står anklagad, eftersom endast den har tillgång till militärhelikoptrar, men regimen förnekar anklagelserna och OPCW har heller inte uttalat sig om vem som står bakom.
”Inte ett torrt öga”
– Det var ett extremt ovanligt och mycket känslosamt möte, säger USA:s FN-ambassadör Samantha Power om torsdagens överläggningar.
– Såvitt jag kunde se fanns det inte ett torrt öga i rummet.
Enligt henne kommer FN:s säkerhetsråd att söka fastställa vem som ligger bakom attacken och ställa dem till svars. Men på grund av låsningar mellan västvärlden och Kina och Ryssland har rådet stått i det närmaste handfallet inför det grymma inbördeskriget i Syrien. Ett förslag om att Internationella brottmålsdomstolen (ICC) skulle ta sig an krigsbrott från landet föll förra året, sedan Ryssland med kinesiskt stöd lagt in veto. Ryssland menar att det inte finns tillräckligt med bevis för att det endast är den syriska regimen som bär skulden.
Kriget i Syrien
* 2011: Inbördeskrig bryter ut i mars, när protester i Damaskus och Daraa i söder möts med våld. Under hösten organiserar sig oppositionen i Syriska nationella rådet mot president Bashar al-Assad. Regimen leds av alawiter, en minoritetsbefolkning; oppositionen domineras av sunnimuslimer.
* 2012: Syriska nationella rådet bildar med andra oppositionella Syriska oppositionsalliansen som ny paraplygrupp. Oppositionella tar kontroll över Aleppo i norr.
* 2013: Regeringsstyrkorna vinner tillbaka mark. Den militanta libanesiska shiamuslimska rörelsen Hizbollah deltar i strider i Syrien. Islamiska staten, då kallad Isis, börjar strida i landet och tar snabbt kontroll över områden i Syriens norra del.
* 2014: Representanter för den syriska regimen och oppositionen möts under två omgångar för fredsförhandlingar i Genève i Schweiz. Resultatlöst. På marken har regeringssidan börjat ta tillbaka initiativet efter månader av dödläge. De brokiga styrkor som strider mot regimen bekämpar också varandra.