När en bred majoritet i riksdagen förra året beslutade att Sverige skulle söka medlemskap i Nato var ett viktigt argument att det skulle ske tillsammans med Finland. Om Finland går med och inte Sverige skulle det riskera att få negativa säkerhetspolitiska konsekvenser för Sverige, resonerade politikerna.
I dag vet ingen när det svenska Natomedlemskapet kan bli verklighet. Ungerns besked dröjer, och beskeden hittills har varit motsägelsefulla. De flesta uppfattar dock Turkiet som det största hindret för ett svenskt Nato-medlemskap.
Regeringens förhoppningar är att Turkiet ska ratificera Sverige någon gång i juni, inför Natos toppmöte i Vilnius i början av juli. Om så blir fallet är dock oklart. Skulle Turkiet välja att inte ratificera Sverige i juni kan ett slutgiltigt besked dröja till sent i höst eller under nästa år.
Muntliga löften
Det vore ett mardrömsscenario för den svenska regeringen, som pekat ut Natomedlemskapet som den absolut viktigaste frågan just nu för svensk nationell säkerhet.
Samtidigt menar flera bedömare att Sverige trots detta befinner sig i ett säkrare läge idag än innan medlemsansökan lämnades in. Flera tunga Natoländer har gett Sverige ”säkerhetsförsäkringar”, det vill säga muntliga löften att hjälpa till vid ett angrepp.
Efter Turkiets besked om Finland på fredagen kan Sverige dessutom bli inringat av Natoländer, vilket sannolikt ökar svensk säkerhet. Risken för en militär konfrontation i Östersjöområdet lär också vara mindre idag än för ett år sedan. Kriget i Ukraina har inte utvecklats lyckosamt för Ryssland vilket innebär att det knappast finns resurser att utvidga konflikten till Östersjöområdet.
Strategiskt läge
Nackdelarna om Sverige lämnas utanför Nato när Finland tar steget in är flera.
Den första är att risken antas öka för att Ryssland på olika sätt försöker störa eller stoppa den svenska Natoprocessen genom olika former av påverkansoperationer. En annan är att Sverige som enda land utan säkerhetsgarantier i Östersjöområdet i så fall saknar Natos säkerhetsgarantier. De försäkringar som olika länder gett Sverige är inte bindande. Natostadgans artikel 5 om ömsesidiga försvarsgarantier är däremot bindande; ett land som angrips ska skyddas av de andra.
Med tanke på Sveriges geografiska läge kan dock Nato ändå ha ett intresse av att ställa upp. Gotlands strategiska läge mitt i Östersjön är viktigt för Nato. Överhuvudtaget är svenskt territorium av stor betydelse för att Nato ska kunna nå fram med hjälp till Finland och de baltiska länderna i en krigssituation.
Kritik från S
Ändå innebär ett svenskt utanförskap ökad osäkerhet kring både hur snabbt och i vilken form Sverige skulle kunna få hjälp i händelse av ett angrepp. Hur allvarliga konsekvenserna blir för Sverige avgörs dock av hur länge det svenska utanförskapet består.
Frågan är också hur den politiska enigheten i Sverige i Natofrågan påverkas av ett fördröjt medlemskap. Socialdemokraterna är ju överens med de borgerliga partierna och Sverigedemokraterna om att Sverige bör gå med i Nato.
Inom S finns dock en växande kritik över hur regeringen har skött förhandlingarna med Turkiet. Skulle den kritiken leda till ett öppet politiskt inrikespolitiskt bråk kan det också påverka den fortsatta Natoprocessen.