Vem ska betala för klimatförändringarnas konsekvenser? Den frågan dominerar FN:s klimattoppmöte COP29 år 2024 i Baku, Azerbajdzjan, 11-22 november. Fattiga länder kräver den rika världen på 1 000 miljarder dollar per år i bistånd.
Följ det senaste i SVT:s liverapport.
Vem ska betala för klimatförändringarnas konsekvenser? Den frågan dominerar FN:s klimattoppmöte COP29 år 2024 i Baku, Azerbajdzjan, 11-22 november. Fattiga länder kräver den rika världen på 1 000 miljarder dollar per år i bistånd.
Följ det senaste i SVT:s liverapport.
Ett dygn försenat verkar målet vara långt borta. Ordföranden för COP29 Mukhtar Babajev uppmanade alla länder i plenum att öka ansträngningen att nå ett avtal.
- Nu är vi på upploppet. Jag ber er att komma samman för att komma över de sista klyftorna. Jag vet att ingen vill åka härifrån utan ett avtal, sa han.
Ett avtal om klimatfinansiering på COP29 har antagits. Efter dramatiska förhandlingar har man nu enats om att rika länder ska bidra med minst 300 miljarder dollar årligen i klimatbistånd till fattigare länder fram till 2035.
Efter att beslutet klubbades riktade både Kuba och Indien kritik mot avtalets utformning.
– Indien accepterar inte klimatfinansieringsmålet i dess nuvarande form, säger Indiens delegat.
Rika länder föreslås betala minst 300 miljarder dollar om året till fattiga länder i klimatbistånd fram till 2035, enligt ett nytt utkast i Baku, rapporterar nyhetsbyrån Reuters.
Nyhetsbyrån har rapporterat att EU, USA och andra rika länder skulle stödja målet på 300 miljarder i ett försök att bryta toppmötets dödläge.
Fattiga länder har tidigare krävt 1 300 miljarder dollar årligen och menat att den föreslagna summan är otillräcklig.
"Nu är det riktigt spännande", säger reporter Julia Lindvall, på plats i Baku.
COP29-länderna har enats om regler för en global marknad för koldioxidkrediter, rapporterar Reuters.
Därmed är sista pusselbiten i artikel 6 i Parisavtalet lagd – nio år efter förhandlingarna startade.
Koldioxidkrediter kan skapas genom olika projekt, såsom vindkraftparker eller trädplantering, i fattigare länder. De får i sin tur en kredit för varje ton utsläpp de minskar eller suger ut ur atmosfären. Krediter företag eller länder kan köpa för att hjälpa till att nå sina klimatmål.
– Sverige är mycket glada över att artikel 6 nu har antagits i plenarsessionen. Vi ser nu fram emot att verkställa våra samarbetsavtal, säger klimatminister Romina Pourmokhtari (L).
Länderna på COP29 har återigen samlats i samma rum, säger Sveriges klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari som beskriver förhandlingsläget som tufft.
Hon säger att EU blivit ignorerade i sina krav.
– Man vill inte röra sig kring fossila bränslen, man vill inte röra sig kring att flera ska börja bidra och det är ett jättestort problem. Men vi kommer inte lämna detta mötet som vissa andra gjort, säger hon till SVT:s reporter på plats.
Och enligt Pourmokhtari är Saudiarabien det land som bromsat upp mest.
– Det är uppenbart att de har ordförandeskapets öra.
Se mer i klippet ovan.
Enligt uppgifter från Panamas förhandlare Monterrey Gomez, som citeras av tidskriften Time, har de fattigaste länderna och önationerna backat från kravet på 1300 miljarder dollar i klimatpengar per år fram till 2035 och nu istället föreslagit 500 miljarder till 2030.
Den rika världens bud är 300 miljarder, enligt nyhetsbyrån AP. Den summan har förkastats av förhandlarna från de fattiga länderna.
Vad händer om länderna inte kommer överens? SVT:s reporter Julia Lindvall är på plats på COP29 och svarar i videon ovan.
Förhandlingarna på klimatmötet, som skulle ha avslutas igår, har varit nära kollaps efter att de fattiga länderna samt önationerna stormade ut från ett möte tidigare idag.
De protesterade mot att den rika världen endast erbjuder 250 miljarder dollar per år i klimatbistånd istället för de 1300 miljarder som de fattiga länderna har krävt.
Jäktade delegater samlades därefter på enskilda möten.
Nu återsamlas länderna på det så kallade ”closing plenary” för att ta mindre delbeslut. Men på skärmen som visar vilka avtal man ska börja rösta om finns det nya finansieringsmålet inte med, vilket kan betyda att mötet inte kan avslutas ikväll.
Nu befinner vi oss inne i det största mötesrummet som man nu öppnat upp och börjat släppa in folk i. Mycket talar för att det kommer att hållas ett stormöte här om en stund. En del länder sitter redan på sina platser.
Länderna kommer nu direkt från möten där man har försökt lösa ut frågan om klimatfinansiering, efter att de fattigaste länderna tidigare idag lämnade ett möte om detta i protest.
Målsättningen har varit att kunna fatta ett beslut här ikväll. Nu verkar det dock som att man kommer börja med att klubba igenom de delar man är överens om, alltså inte det nya målet för klimatfinansiering.
Jag fortsätter uppdatera här när vi vet mer.
Nu vill alla journalister få svar på vad som händer från förhandlare som går i korridorerna, men ingen vill prata.
-Det är för tidigt att säga något, säger en förhandlare som SVT:s reporter Julia Lindvall försöker intervjua.
Även EU:s chefsförhandlare Hoekstra har nu lämnat rummet för att gå till ett separat möte.
Han vill ogärna svara på SVT:s frågor om vad som händer.
Se mer i klippet.