Serbien frias från folkmord i Bosnien

Uppdaterad
Publicerad

Internationella domstolen i Haag anser att den serbiska staten inte gjorde sig juridiskt skyldig till folkmord under kriget med Bosnien 1992-95.

Däremot konstaterar domstolen att Belgrad inte agerade för att stoppa massakern i Srebrenica 1995. Domstolen kräver att Serbien lämnar ut de miss- tänkta för morden på 8.000 muslimer.

Själva massakern i Srebrenica ska enligt domstolen betraktas som folk- mord. Den bosniska staten anmälde fallet 1993. Det är första gången som en stat åtalas för folkmord sedan FN- konventionen om folkmord inrättades.

Bosnien har anklagat Serbien för att ha iscensatt etnisk rensning av bosniska muslimer och kroater i Bosnien under kriget 1992-1995.

Särskilt uppmärksammade var händelserna i Srebrenica, där omkring 8.000 muslimska män och pojkar avrättades summariskt 1995. De lätt beväpnade nederländska fredsbevarare som övervakade enklaven lyckades inte förhindra angreppen.

Drygt hälften av offren har hittats i massgravar i området.

Besvikelse för Bosnien

Om Serbien fällts för folkmord hade det öppnat vägen för Bosnien att utkräva höga skadestånd av grannstaten. I stället blev måndagens utslag en besvikelse för bosnierna.

Domstolen slog visserligen fast att massakern i Srebrenica var folkmord men samtidigt säger domstolen att Serbien inte kan hållas juridiskt ansvarig för brottet.

Orsaken till att Serbien inte fälls är att det inte är bevisat att regimen i Belgrad hade tillräcklig kontroll över de bosnienserbiska styrkor som utförde massakern.

-De som kom fram till en sådan dom borde skämmas. Hur kan de säga ”oskyldig till folkmord” när det finns fotografier och videofilmer? sade Zinaida Mujic från organisationen Srebrenicas mödrar, till nyhetsbyrån AP.

Överlämna krigsförbrytare

Domstolen uppmanade dessutom Serbien att snarast överlämna misstänkta individer till den separata krigsbrottstribunalen i Haag.

Särskilt nämndes Ratko Mladic, bosnienserbernas befälhavare under kriget som misstänks gömma sig i Serbien.

Serbiens dåvarande president Slobodan Milosevic åtalades för folkmord i hela 66 fall av krigsförbrytartribunalen, men avled i häktet i Haag förra året bara några månader innan domen mot honom skulle falla.

Efter domen uppmanade Serbiens nuvarande västvänlige president Boris Tadic parlamentet att fördöma massakern. I parlamentet finns dock ultranationalister och socialister som förnekar att något folkmord ägde rum i Srebrenica.

Kriget i Bosnien

  • Bosnien utropade sin självständighet i april 1992 och erkändes omedelbart av EU och USA.
  • Bosnienserberna utropade en egen republik och lyckades snabbt ta kontroll över två tredjedelar av landet och började belägra huvudstaden Sarajevo.
  • Under sommaren 1992 utropades även en bosnienkroatisk republik, vilket ledde till strider också mellan kroater och muslimer fram till 1994.
  • Trots att FN-styrkor fanns i landet redan från början avslutades inte kriget förrän i och med Dayton-avtalet 1995 då presidenterna i Bosnien, Kroatien och Serbien enades om ett fredsavtal.
  • Minst 200.000 människor dödades i kriget och hälften av landets befolkning drevs på flykt.

TT

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.