Enligt nyhetsbyrån Reuters är sammandrabbningar mellan serber och polis i Zvecan i Kosovo en av orsakerna till beslutet. På fredagen samlades demonstranter utanför en kommunal byggnad i syfte att hindra en nyvald albansk borgmästare från att komma in på sitt kontor. Polisen ska ha använt tårgas för att skingra folkmassan och en polisbil ska ha satts i brand, enligt Reuters.
På lördagen uppmanades Kosovo av Nato att omedelbart ta ansvar för att minska spänningen i området.
Bojkott av lokalt val
Oroligheterna bottnar i ett bråk med etniska inslag om ett lokalt val den 23 april. 50 000 serber bosatta i fyra av Kosovos norra regioner bojkottade valet i protest mot att deras krav på ökad autonomi inte mötts. Valdeltagandet landade på 3,47 procent och samtliga borgmästarposter i de fyra kommunerna tillföll representanter från etniskt albanska partier.
I ett uttalande skriver EU att de erkänner den demokratiska processen kring valen samtidigt som de ”beklagar att inte alla partier och samfund utnyttjade sin demokratiska rätt att delta och rösta i valen”.
Gammal konflikt
Relationen mellan Serbien och Kosovo har varit ansträngd under lång tid. Senast i december 2022 beordrade Aleksandar Vučić högsta beredskap vid gränsen mellan länderna. Flera vägbarrikader upprättades på flera håll i närheten av gränsen till Serbien.
Lars-Gunnar Wigemark, chef för EU:s polis- och tullinsats i Kosovo, Eulex, konstaterar att de spänningar som blossade upp i slutet av 2022 finns kvar, detta trots att det med hjälp av EU har ingåtts flera allmänna överenskommelser de senaste månaderna.
– När det gäller uppföljning av de här samtalen och de överenskommelser som har nåtts finns det fortfarande en hel del att göra, säger Lars-Gunnar Wigemark.
2008 utropade Kosovo självständighet vilket Serbien aldrig erkänt. Albaner utgör 90 procent av Kosovos befolkning och serber utgör den största minoriteten. I norra Kosovo, vid gränsen till Serbien, utgör dock serberna majoritet.
